Kommande aktiviteter

Föredrag under vårterminen 2024.

2024-03-04: Katrina Ask, VMD, leg. vet, lärare och forskare vid Inst. för husdjurens biovetenskaper, SLU.
Hur mår djur – kan djurens ansiktsuttryck ge oss insikt i deras smärtupplevelser?
Sammanfattning:
Att vi grimaserar när vi har ont är sedan länge välkänt, men också ingången till ett stort forskningsområde. Genom att förstå vilka kombinationer av ansiktsrörelser som uppkommer vid olika känslotillstånd och smärta, har man t.ex. kunnat få fram metoder för smärtbedömning hos patienter som inte kan uttrycka sig verbalt. För ca 10 år sedan började liknande forskning på djur att ta fart. Råttor, möss, kaniner, katter, hundar och hästar är exempel på djurslag som alla visar specifika kombinationer av ansiktsrörelser vid smärta (i dagligt tal kallat pain face). Jag har i min forskning studerat de små ansiktsrörelser som hästar gör vid smärta och fortsätter nu tillsammans med kollegor att undersöka om liknande rörelser ses hos smärtpåverkade kor. Målet är att förbättra djurvälfärden genom att upptäcka tecken på smärta i tid.
Så hur ser det ut när en häst eller hund grimaserar vid smärta? Gör de på samma sätt som vi människor? I det är föredraget kommer jag att prata om vilka ansiktsuttryck som ses vid smärta, den senaste forskningen på området, samt framtida möjligheter. Jag kommer även att dra paralleller till humanforskningen samt med bilder och videor ge exempel på vad man kan titta efter i ansiktet på djur.
som ses hos djur vid smärta, den senaste forskningen i området, samt framtida möjligheter. Jag kommer även att dra paralleller till humanforskningen samt med bilder och videor ge exempel på vad man kan titta efter i ansiktet. 

 

 

2024-04-15. Jenny Larsson, prof. i baltiska språk, Inst. för slaviska och baltiska språk, finska nederländska och tyska, SU

Gamla språk och nya forskningsverktyg – en genväg till de indo-europeiska språkens historia.

Resume:

De senaste framstegen inom aDNA öppnar nya perspektiv för jämförande indoeuropeisk språkvetenskap. Genom att kombinera språkforskning, arkeologi och genteknik kan forskarna kartlägga mycket gamla förändringar i vår livsföring och få bättre grepp om migrationens roll i fornhistorien. Språket är en nyckel till vår äldsta historia.

Jenny Larsson är professor i baltiska språk vid Stockholms universitet, fokuserad på bred språkhistoria. Hon är en drivande kraft bakom det nyinvigda tvärvetenskapliga Centret för indoeuropeiska språk- och kulturstudier i Stockholm. Centret har grott ur det stora forskningsprogrammet Languages and Myths of Prehistory (Lamp) som löper till 2025 med Jenny som forskningsledare. Jenny är också en av grundarna till Center for the Human Past som är ett samarbete mellan Uppsala och Stockholm.