Kommande aktiviteter

Måndagen den 12 mars 2018

Årsmöte, 19.00 Göteborgs Nation

 

 

Nobelpris inom neurovetenskap

 

 

 

Gunnar Grant, Professor emeritus vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, KI

Föredraget blir en svensk version av den artikel som publicerades 2016 i första numret av den kinesiska tidskriften Journal of Translational Neuroscience, baserad på ett föredrag som jag höll för ca. 1000 åhörare vid Capital Medical University i Peking 2009. Artikeln är sedan 2017 tillgänglig även på hemsidan för Medicinska Nobelförsamlingen – www.nobelprizemedicine.org/Selecting Laureates.

Sammanlagt 18 Nobelpris har hittills gått till totalt 43 pristagare inom området neurovetenskap. Det första priset utdelades 1906, det senaste 2017.

Samtliga pris, utom det senaste, kommer att behandlas, vissa mer utförligt, andra gruppvis och mer summariskt.

Tid och plats

Måndagen den 12 mars kl 19.00 på Göteborgs nation, stora ingången från S:t Larsgatan.

Bindande anmälan om deltagande i tesupén senast tre dagar före medlemsmötet till

Kiki Alfredsson, kikialfredsson@hotmail.com

tel: 0723 – 99 05 68, OBS! gärna sms

eller till Kristina Schüldt Ekholm, kristina.schuldt@gmail.com

tel: 070-5908437, OBS! gärna sms

 

 

 

Måndagen den 16 april 2018 kl. 19.00

Sven Israelsson
Professor emer. vid Inst. för teknikvetenskaper, Elektricitetslära, UU

Åska och blixtar.

 

 

Framskjutet

 

Orsaker till och konsekvenser av bristande självreglering
tidigt i livet: Lärdomar från studier av spädbarn med risk
för ADHD och Autism.

 

 

Karin Brocki är docent och universitetlektor i psykologi vid Uppsala universitet. Hennes forskning kretsar kring utveckling av exekutiva funktioner- dvs. de funktioner som är nödvändiga för själv-reglering av våra tankar, känslor och handlingar. Hon studerar EF i typisk utveckling samt i relation till ADHD och Autism symtom i tvärsnittsstudier så väl som i longitudinella studier.

 

Förmåga till själv-reglering under barndomen har visat sig vara starkt kopplat till hur väl man ska lyckas i livet som vuxen (hälsa, drogmissbruk och kriminalitet). Från ett neuropsykologiskt perspektiv är själv-reglering nära förknippat med exekutiva funktioner (EF; de funktioner som organiserar individens handlande över tid för att uppnå ett mål). I utvecklingspsykologiska studier har dessa funktioner visat sig ha stor betydelse vid en rad olika beteendeproblem, både vad gäller diagnoser (ADHD och autism) och dimensionellt beskriven psykisk ohälsa. Geners betydelse för EF är väl känd, men preliminära forskningsresultat visar nu att även ett barns tidiga närmiljö kan vara av stor vikt för utveckling av dessa kognitiva förmågor, vilket öppnar nya möjligheter för prevention. Fortfarande har dock alltför få studier undersökt hur ett barns tidiga miljö i samverkan med konstitutionella egenskaper kan påverka utvecklingen av EF. Mina och mina medarbetares studier syftar till att öka kunskapen om mekanismer som styr EF-utveckling och om dessa viktiga aspekters betydelse för psykisk ohälsa hos barn.