Kommande aktiviteter

Måndagen den 2 december

Kl 19.00, Ekmansalen,

Evolutionsbiologiskt centrum, Norbyvägen 14

 

 

Typ 1 Diabetes, vad vet vi om uppkomstmekanismer och ger vi korrekt behandling?

 

 

 

 

 

 

 

Olle Korsgren är professor i celltransplantation, Institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet.

 

Typ 1 diabetes (T1D) leder till en successivt avtagande betacellsförlust och insulinbrist. Även om det är insulinbrist som orsakar de akuta symptomen vid klinisk debut tyder mycket på att T1D inte är en betacellsspecifik sjukdom. Inflammation i bukspottkörteln är vanligt förekommande vid debut T1D. Inflammationen är fläckvis, med delvis helt oförstörda områden och bevarade betaceller (jämför med psoriasis). Vid insjuknandet i T1D finns ca 30-50% av normal betacellsfunktion kvar, som dock sakta avtar under de efterföljande åren.
Orsaken till T1D är inte känd. Det har varit svårt att studera T1D hos människa och mycket av vår kunskap kommer från två djurmodeller. Senare års forskning visar dock att T1D hos människa inte har mycket gemensamt med sjukdomen i gnagare. Denna insikt har ledd till att vi måste använda kliniska iakttagelser och mänsklig vävnad för att förstå de sjukdomsprocesser som leder till T1D hos människa.
Våra resultat visar att specifika ”mördar” T celler inte är så dominerande som man tidigare antagit. Detta stämmer väl överens med att kliniska studier syftande att bevara betacellsfunktion med olika typer av immunmodulation har haft ingen eller mycket begränsad effekt.
Vi har nyligen presenterat en ny hypotes för hur T1D hos människa kan utvecklas. Galla och tarminnehåll (inklusive bakterier och andra patogener) tar sig från tarmen in i pankreasgången och ansamlas i en eller några lober av pankreas (jfm att injektion av galla i pankreasgångsystem utgör den idag främsta modellen för att experimentellt studera pankreatit). Bakterierna avdödas snabbt av pankreas exokrina enzym men orsakar en kraftig inflammation (ej infektion). Denna inflammation finns beskriven hos flertalet patienter där man i samband med debut av T1D kunnat morfologiskt undersöka pankreas och karakteriseras av en ansamling av granulocyter och monocyter i anslutning till pankreasgångar och öar. Denna inflammation resulterar slutligen i en påtaglig fibros kring pankreasgångsystem. Denna fibros tycks skada de endokrina stamceller som finns i anslutning till pankreasgångsystem. En skada på dessa stamceller påverkar negativt förmågan till nybildning av öar. Ett minskat antal öar resulterar i hårdare belastning på de kvarvarande insulinproducerande cellerna. För att skydda sig mot denna överbelastning sker en dedifferentiering av de insulinproducerande cellerna till omogna celler som inte stressas av högt socker. Vi har även visat att de T celler som i efterförloppet ansamlas nära kvarvarande öar är så kallade TRM T celler och inte ”mördar” T celler. TRM T celler utgör ”vakthundar” som immunförsvaret låter kvarstanna efter infektion/inflammation för att snabbt kunna aktiveras om infektionen skulle återkomma via samma ingångsport. Dessa nya insikter i hur T1D utvecklas hos människa öppnar helt nya möjligheter för interventionsstudier för att stoppa sjukdomsförloppet och starta en läkande process.

 

Bindande anmälan om deltagande i tesupén senast dagen före medlemsmötet till

Kiki Alfredsson, kikialfredsson@gmail.com

tel: 0723 – 99 05 68, OBS! gärna sms