Kommande aktiviteter

Onsdag 27 februari 2019

Lokal: Ekmansalen, EBC, Norbyvägen 14

Tid: 19.00

 

 

Varför har vi finansiella krascher?

 

 

 

 

Lars Magnusson är professor i ekonomisk historia, ssk social- och arbetslivshistoria vid Ekonomisk-historiska institutionen, UU

 

Föreläsningen ska:

1) ge en kort historik över fenomenet finanskrascher och vad en sådan handlar om,

2) presentera olika förklaringar varför de kommer till stånd, samt

3) spekulera kring en eventuell ny kris framöver!

 

Bindande anmälan om deltagande i tesupén senast dagen före medlemsmötet till

Kiki Alfredsson, kikialfredsson@hotmail.com

tel: 0723 – 99 05 68, OBS! gärna sms

 

 

Onsdag 25 mars 2019 – årsmöte

Lokal: Ekmansalen, EBC, Norbyvägen 14

Tid: 19.00

 

 

 

Den nya gentekniken: möjligheter, utmaningar och risker

 

 

 

 

 

Magnus Lundgren är forskare vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Mikrobiologi, Uppsala universitet.

 

Utforskning av hur bakterier skyddar sig mot virus har lett till revolutionerande genteknik. Teknik som kan bota sjukdomar, ge bättre mat och göra resor miljövänliga men också utrota djur, återskapa mammutar och genmodifierade människor. Hur gick det till, och vad kan utvecklingen betyda för framtiden?

 

 

Framskjutet

 

Orsaker till och konsekvenser av bristande självreglering
tidigt i livet: Lärdomar från studier av spädbarn med risk
för ADHD och Autism.

 

 

Karin Brocki är docent och universitetlektor i psykologi vid Uppsala universitet. Hennes forskning kretsar kring utveckling av exekutiva funktioner- dvs. de funktioner som är nödvändiga för själv-reglering av våra tankar, känslor och handlingar. Hon studerar EF i typisk utveckling samt i relation till ADHD och Autism symtom i tvärsnittsstudier så väl som i longitudinella studier.

 

Förmåga till själv-reglering under barndomen har visat sig vara starkt kopplat till hur väl man ska lyckas i livet som vuxen (hälsa, drogmissbruk och kriminalitet). Från ett neuropsykologiskt perspektiv är själv-reglering nära förknippat med exekutiva funktioner (EF; de funktioner som organiserar individens handlande över tid för att uppnå ett mål). I utvecklingspsykologiska studier har dessa funktioner visat sig ha stor betydelse vid en rad olika beteendeproblem, både vad gäller diagnoser (ADHD och autism) och dimensionellt beskriven psykisk ohälsa. Geners betydelse för EF är väl känd, men preliminära forskningsresultat visar nu att även ett barns tidiga närmiljö kan vara av stor vikt för utveckling av dessa kognitiva förmågor, vilket öppnar nya möjligheter för prevention. Fortfarande har dock alltför få studier undersökt hur ett barns tidiga miljö i samverkan med konstitutionella egenskaper kan påverka utvecklingen av EF. Mina och mina medarbetares studier syftar till att öka kunskapen om mekanismer som styr EF-utveckling och om dessa viktiga aspekters betydelse för psykisk ohälsa hos barn.

Bindande anmälan om deltagande i tesupén senast dagen före medlemsmötet till

Kiki Alfredsson, kikialfredsson@hotmail.com

tel: 0723 – 99 05 68, OBS! gärna sms

eller till Kristina Schüldt Ekholm, kristina.schuldt@gmail.com

tel: 070-5908437, OBS! gärna sms