Kommande aktiviteter

Måndag 26 november 2018

Lokal: Ekmansalen, EBC, Norbyvägen 14

Tid: 19.00

 

 

Skorporna, KarlXII och kriget

 

 

 

 

 

 

Jan Lindegren, Seniorprofessor vid Historiska institutionen, Uppsala universitet

Jan Lindegren utkommer inom kort med en bok, 1718. Karl XII och det totala kriget, vars innehåll blir ungefär följande:
1.       Inledning (Karl XII som ett ideologiskt tillhygge under 1800- och 1900-talen har lett till inte bara blindhet för en massa saker utan även till att det mesta som skrivits knappast kan sägas leva upp till de vetenskapliga krav som förhoppningsvis skall gälla för annan historisk forskning)
2.       Problemet (Varför anfalla Norge 1718 och hur var det över huvud taget möjligt om landet var så utblottat på resurser som det sägs samt varför har detta skede tilldragit sig så litet intresse i historieforskningen med undantag för utrikespolitiken samt frågan huruvida Karl XII blev mördad eller ej).
3.       Hur gick egentligen ”normal” krigföring till på denna tid och långt dessförinnan och även efteråt (Krigföring och underhåll)
4.       Det nya kriget (att anfalla Norge betydde att vedertagna sanningar för hur krig kunde föras skrotades. Den fortfarande till stor del gällande maximen att kriget måste föras på sådana platser där man har tillgång till en logistisk infrastruktur som gör det möjligt att tillhandahålla ett adekvat underhåll. Väldigt länge och till viss del betyder det att närområdets resurser är avgörande. Karl XII bröt med denna uppfattning och planerade och genomförde ett anfall som byggde på att det egna landet skulle tillhandahålla alla resurser. Detta har i princip ansetts vara omöjligt innan man fick tillgång till dubbelspåriga järnvägar och lastbilar. Resten av boken handlar i huvudsak om hur Sverige omskapades för att dels ha erforderliga resurser som kunde tillföras krigsområdet, dels ha en logistisk infrastruktur som gjorde det möjligt att forsla dit allt som behövdes samt hur själva forslandet gick till – men innan dess besvaras frågan varför Norge).
5.       Militärstrategiska överväganden (Norge?)
6.       Resurserna som inte fanns (tillgångar, gammaldags svensk krigsfinansiering 1700-14, kredit, statsskuld, krigsbudget)
7.       De logistiska problemen (förvaltningen reorganiseras, pengar, mat, furage)
8.       Till gränsmagasinen
9.       Från magasinen till armén
10.   Det norska fälttåget (mobilisering, anmarsch, Norge, hem, efteråt)
11.   Den militära planeringen
12.  Karl XII

En hel del av detta kommer att beröras i föredraget.

 

Plats: Ekmansalen, EBC, Norbyvägen 14

Tid: 19.00

Bindande anmälan om deltagande i tesupén senast tre dagar före medlemsmötet till

Kiki Alfredsson, kikialfredsson@hotmail.com

tel: 0723 – 99 05 68, OBS! gärna sms

eller till Kristina Schüldt Ekholm, kristina.schuldt@gmail.com

tel: 070-5908437, OBS! gärna sms

 

 

 

Framskjutet

 

Orsaker till och konsekvenser av bristande självreglering
tidigt i livet: Lärdomar från studier av spädbarn med risk
för ADHD och Autism.

 

 

Karin Brocki är docent och universitetlektor i psykologi vid Uppsala universitet. Hennes forskning kretsar kring utveckling av exekutiva funktioner- dvs. de funktioner som är nödvändiga för själv-reglering av våra tankar, känslor och handlingar. Hon studerar EF i typisk utveckling samt i relation till ADHD och Autism symtom i tvärsnittsstudier så väl som i longitudinella studier.

 

Förmåga till själv-reglering under barndomen har visat sig vara starkt kopplat till hur väl man ska lyckas i livet som vuxen (hälsa, drogmissbruk och kriminalitet). Från ett neuropsykologiskt perspektiv är själv-reglering nära förknippat med exekutiva funktioner (EF; de funktioner som organiserar individens handlande över tid för att uppnå ett mål). I utvecklingspsykologiska studier har dessa funktioner visat sig ha stor betydelse vid en rad olika beteendeproblem, både vad gäller diagnoser (ADHD och autism) och dimensionellt beskriven psykisk ohälsa. Geners betydelse för EF är väl känd, men preliminära forskningsresultat visar nu att även ett barns tidiga närmiljö kan vara av stor vikt för utveckling av dessa kognitiva förmågor, vilket öppnar nya möjligheter för prevention. Fortfarande har dock alltför få studier undersökt hur ett barns tidiga miljö i samverkan med konstitutionella egenskaper kan påverka utvecklingen av EF. Mina och mina medarbetares studier syftar till att öka kunskapen om mekanismer som styr EF-utveckling och om dessa viktiga aspekters betydelse för psykisk ohälsa hos barn.

Bindande anmälan om deltagande i tesupén senast tre dagar före medlemsmötet till

Kiki Alfredsson, kikialfredsson@hotmail.com

tel: 0723 – 99 05 68, OBS! gärna sms

eller till Kristina Schüldt Ekholm, kristina.schuldt@gmail.com

tel: 070-5908437, OBS! gärna sms