Måndag 22 oktober 2018
2017-03-09 Läkare Anna Bill-Axelson. Akademiska Sjukhuset i Uppsala.
Prostatacancer
Anna Bill-Axelson, docent och forskare vid Institutionen för kirurgiska vetenskaper. Urologkirurgi, Uppsala universitet.
Jag kommer berätta om PSA provtagning och prostatacancer. Berätta om problem med PSA screening och konsekvenser av att hitta cancer som inte behöver behandlas. Idag diagnostiseras 10 000 män årligen med prostatacancer i Sverige. Jag kommer berätta om varför vi vill minska den siffran och ändå minska risken att dö i prostatacancer.
Min filosofiska fråga är hur många män får man skada för att rädda en man.
Tid och plats
Måndagen den 22 oktober kl 19.00
Lokal:
Gunnesalen, Psykiatrins hus, Akademiska sjukhuset ingång 10
Länk till karta här
Ingen Tesupé denna gång!
Måndag 26 november 2018
Med skorpor som vapen
Föredrag av Jan Lindegren
Seniorprofessor vid Historiska institutionen, Uppsala universitet.
Bindande anmälan om deltagande i tesupén senast tre dagar före medlemsmötet till
Kiki Alfredsson, kikialfredsson@hotmail.com
tel: 0723 – 99 05 68, OBS! gärna sms
eller till Kristina Schüldt Ekholm, kristina.schuldt@gmail.com
tel: 070-5908437, OBS! gärna sms
Framskjutet
Orsaker till och konsekvenser av bristande självreglering
tidigt i livet: Lärdomar från studier av spädbarn med risk
för ADHD och Autism.
Karin Brocki är docent och universitetlektor i psykologi vid Uppsala universitet. Hennes forskning kretsar kring utveckling av exekutiva funktioner- dvs. de funktioner som är nödvändiga för själv-reglering av våra tankar, känslor och handlingar. Hon studerar EF i typisk utveckling samt i relation till ADHD och Autism symtom i tvärsnittsstudier så väl som i longitudinella studier.
Förmåga till själv-reglering under barndomen har visat sig vara starkt kopplat till hur väl man ska lyckas i livet som vuxen (hälsa, drogmissbruk och kriminalitet). Från ett neuropsykologiskt perspektiv är själv-reglering nära förknippat med exekutiva funktioner (EF; de funktioner som organiserar individens handlande över tid för att uppnå ett mål). I utvecklingspsykologiska studier har dessa funktioner visat sig ha stor betydelse vid en rad olika beteendeproblem, både vad gäller diagnoser (ADHD och autism) och dimensionellt beskriven psykisk ohälsa. Geners betydelse för EF är väl känd, men preliminära forskningsresultat visar nu att även ett barns tidiga närmiljö kan vara av stor vikt för utveckling av dessa kognitiva förmågor, vilket öppnar nya möjligheter för prevention. Fortfarande har dock alltför få studier undersökt hur ett barns tidiga miljö i samverkan med konstitutionella egenskaper kan påverka utvecklingen av EF. Mina och mina medarbetares studier syftar till att öka kunskapen om mekanismer som styr EF-utveckling och om dessa viktiga aspekters betydelse för psykisk ohälsa hos barn.