{"id":487,"date":"2012-01-24T12:56:05","date_gmt":"2012-01-24T12:56:05","guid":{"rendered":"http:\/\/ffsv.info\/?page_id=487"},"modified":"2025-01-16T14:17:13","modified_gmt":"2025-01-16T14:17:13","slug":"praktisk-information","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/ffsv.info\/?page_id=487","title":{"rendered":"F\u00f6redrag i korthet"},"content":{"rendered":"
\n
\n
\n

\"pappa05\"<\/a> 2014-09-15<\/h3>\n

 <\/p>\n

\u00a0Tjernobylolyckan och Sverige.<\/b><\/h3>\n

 <\/p>\n

Bernt Jones \u00e4r professor emeritus i klinisk kemi vid Sveriges Lantbruksuniversitet<\/p>\n

Reaktor 4 vid det sovjetiska k\u00e4rnkraftverket i Tjernobyl skakades av tv\u00e5 explosioner kl. 01:24 l\u00f6rdagen 26 april 1986. Olyckan blev k\u00e4nd i omv\u00e4rlden f\u00f6rst p\u00e5 morgonen m\u00e5ndagen 28 april d\u00e5 skiftbyte gjordes p\u00e5 Forsmarks k\u00e4rnkraftverk i Norduppland. Personal som kom in i Forsmark utl\u00f6ste larm d\u00e5 de hade radioaktivt f\u00f6rorenade skor och kl\u00e4der. Den brand som startades av explosionerna i Tjenobyl rasade i ca tio dagar och under tiden spreds radioaktivt material \u00f6ver stora delar av Europa. Delar av Skandinavien f\u00f6rorenades kraftigt av fr\u00e4mst radioaktivt cesium d\u00e5 det f\u00f6rsta molnet med radioaktivt material passerade samtidigt som det regnade i omr\u00e5det.
\nI Tjernobyls n\u00e4romr\u00e5de, nuvarande Ukraina, Vitryssland och Ryssland, genomf\u00f6rdes under de f\u00f6rsta veckorna evakuering av befolkningen i de v\u00e4rst f\u00f6rorenade omr\u00e5dena, > 200 kBq\/m2 av 137Cs. F\u00f6roreningen i detta n\u00e4romr\u00e5de utg\u00f6rs dock till stor del av 90Sr och andra mindre flyktiga delar av reaktorinneh\u00e5llet. En tydlig medicinsk effekt i dessa omr\u00e5den \u00e4r sk\u00f6ldk\u00f6rtelkancer orsakad av olika kortlivade radioisotoper av jod, hos personer som var barn 1986.
\nDe omedelbara effekterna p\u00e5 Sverige blev begr\u00e4nsade d\u00e5 str\u00e5ldoser fr\u00e5n moln och f\u00f6rorenad mark inte n\u00e5dde kritiska niv\u00e5er f\u00f6r m\u00e4nniskor. En f\u00f6rsta akut \u00e5tg\u00e4rd blev att kassera en begr\u00e4nsad m\u00e4ngd mj\u00f6lk som blivit f\u00f6rorenad av radioaktivt jod som korna betat i sig fr\u00e5n f\u00f6rorenat gr\u00e4s. F\u00f6r att f\u00f6hindra ytterligare f\u00f6rorening inf\u00f6rdes betesf\u00f6rbud i de kraftigast f\u00f6rorenade omr\u00e5dena (U-, C-, X-, Z- oxh AC-l\u00e4n) s\u00e5 att djuren tvingades st\u00e5 inne till sista veckan i juni i Z- och AC-l\u00e4n. En \u00e5tg\u00e4rdsniv\u00e5 p\u00e5 300 Bq\/kg av 137Cs i livsmedel beslutades vilket gjorde att restriktioner inf\u00f6rdes f\u00f6r ren- och lammslakt. Under 1987 h\u00f6jdes denna niv\u00e5 till 1500Bq\/kg f\u00f6r renk\u00f6tt, vilt och andra livmedel fr\u00e5n naturen, t.ex. svamp. Ett stort antal renkroppar kasserades de f\u00f6rsta \u00e5ren p\u00e5 grund av f\u00f6r h\u00f6ga halter 137Cs. Olika mot\u00e5tg\u00e4rder, \u00e4ndrad slakttidpunkt, utfodring med rent foder m.m. har minskat antalet kassationer kraftigt. Men de \u00e5r d\u00e5 mycket svamp finns i skogen kan renar, \u00e4lgar och andra som g\u00e4rna \u00e4ter svamp f\u00e5 f\u00f6rh\u00f6jda m\u00e4ngder 137Cs i kroppen.<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n

\"Sk\u00e4rmavbild<\/a><\/p>\n

Gunnar Ronquist, professor emeritus vid Uppsala Universitet, har verkat som \u00f6verl\u00e4kare i laboratoriemedicin \u00a0vid Akademiska sjukhuset i n\u00e4rmare 30 \u00e5r<\/p>\n

Blodets fascination genom tiderna<\/h1>\n

 <\/p>\n

Blodsmystiken har omg\u00e4rdat m\u00e4nniskor i alla tider och v\u00e5r litteratur ger vittnesb\u00f6rd om detta. \u201dAllt k\u00f6tts sj\u00e4l \u00e4r i blodet\u201d (3 Mos. 17:11) \u201dDin broders blod ropar till mig fr\u00e5n jorden\u201d (1 Mos 4:10; Herrens ord till Kain, som hade slagit ihj\u00e4l sin broder Abel) \u201dBlut ist ein ganz besonderer Saft\u201d (Goethe, Faust; undertecknandet av ett kontrakt med en droppe blod-kontrakt med dj\u00e4vulen f\u00f6r kunskaps vinnande) \u201dMed liv och blod F\u00f6rsvaras skall Den fria jord, som \u00e4n \u00e4r v\u00e5r\u201d (Gunnar Wennerberg, H\u00f6r oss, Svea) \u00a0 N\u00e4r blev medicinen (medicina, ae f = l\u00e4kekonst), ssk den naturvetenskapliga medicinen, vetenskap? (kumulativ men ocks\u00e5 spr\u00e5ngvis utveckling). Vi kan urskilja tre olika perioder, d\u00e5 nya tankar och metoder gav nya perspektiv och sanningar.<\/p>\n

Period 1<\/h3>\n

Den del av antiken, d\u00e5 filosoferna b\u00f6rjade fr\u00e5ga varf\u00f6r och eskulaperna hyllade empirismen och s\u00f6kte naturalistiska orsaker till sjukdomar i st\u00e4llet f\u00f6r mytologiska. Grunden f\u00f6r det vi kan kalla l\u00e4karvetenskap torde ha lagts av Alkmaion fr\u00e5n Kroton (forntida grekisk stad i Syditalien. Filosofen Pythagoras verkade i staden omkring 530 f Kr och Alkmaion under tidigt 400-tal f Kr). Alkmaion h\u00e4vdade att h\u00e4lsan var beroende av balansen i kroppen mellan olika krafter: fuktigt \u2013 torrt kallt \u2013 varmt bittert \u2013 s\u00f6tt Epitetet \u201dL\u00e4kekonstens fader\u201d brukar vi vilja tillskriva Hippokrates fr\u00e5n \u00f6n Kos, c:a 460 \u2013 c:a 370 f Kr och med honom kom begreppet \u201dHumoralpatologin\u201d, d v s sjukdom som tillst\u00e5nd av obalans mellan de fyra kroppsv\u00e4tskorna (humor, oris m = v\u00e4tska; \u201dvara vid sunda v\u00e4tskor\u201d). De fyra kroppsv\u00e4tskorna sammanf\u00f6rdes med de fyra elementen:
\nblod (sanguis)
\nluft gul galla (chol\u00e9)
\neld svart galla (melanchol\u00e9)
\nvatten jord slem (flegma)
\nHomoralpatologin omfattades av Galenos (100-talet e Kr) och blev genom hans inflytande accepterad in i nyare tid (\u00e5derl\u00e5tning! Den svenska apoteksf\u00f6rordningen om h\u00e5llandet av tv\u00e5 sorters blodiglar g\u00e4llde fram till 1950-talet i Sverige!)<\/p>\n

Period 2<\/h3>\n

Den omfattar den vetenskapliga revolutionen, som startades med Nicolaus Copernicus (1473 \u2013 1543) \u2013 jorden r\u00f6r sig kring solen p\u00e5 ett \u00e5r och roterar kring sin egen axel p\u00e5 ett dygn. Andreas Vesalius (1514 \u2013 1564) den moderna anatomins grundl\u00e4ggare \u2013 omsorgsfulla dissektioner \u2013 \u201dDe humani corporis fabrica\u201d (om m\u00e4nniskokroppens byggnad). Detta i sin tur resulterade i den engelske l\u00e4karens, William Harvey (1578 \u2013 1657), uppt\u00e4ckt av blodomloppet (lilla kretsloppet respektive det stora kretsloppet). Olof Rudbeck d \u00e4 (1630 \u2013 1702) beskrev lymfk\u00e4rlssystemet i sin avhandling\/publikation 1653 ett par m\u00e5nader senare \u00e4n dansken Thomas Bartholin, \u201dVasa lymphatica\u201d, 1653, n\u00e5got som p\u00e5 sin tid v\u00e5llade en h\u00e4tsk prioritetsstrid. Lympha, ae f = k\u00e4llvatten.<\/p>\n

Period 3<\/h3>\n

Den perioden startar kring 1850. Auguste Compte, 1798 \u2013 1857 var en fransk samh\u00e4llsfilosof som var grundare av positivismen: en kunskapsfilosofi vars grundsats var att naturen \u00e4r lagbunden och dess lagar kan uppt\u00e4ckas om man inriktar sig p\u00e5 att klarl\u00e4gga sambanden mellan empiriskt givna fakta.<\/p>\n

Bakteriologins f\u00f6delse: Koch & Pasteur Rudolf Virchow \u2013 cellularpatologi.
\nLinus Pauling, Max Ferdinand Perutz & John Kendrew \u2013 hemoglobinstrukturen.
\nJames Watson, Francis Crick, Maurice Wilkins DNA dubbelspiralens uppbyggnad.
\nRobin F\u00e5hraeus, 1888 \u2013 1968, \u201dThe suspension stability of the blood\u201d \u2013 s\u00e4nkningsreaktionen (\u201dblods\u00e4nkan\u201d)
\nEinar Wallquist, 1896 \u2013 1985, l\u00e4kare och f\u00f6rfattare i Arjeplog under 40 \u00e5rs tid!, \u201dLappmarksdoktorn\u201d, porfyrier (porfyr av grekiskans porf\u00fdreos, purpurf\u00e4rgad h\u00e5rd bergart).<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

\u00a0\"wallensteen\"<\/a><\/b><\/p>\n

<\/h1>\n

Fredsforskning, fred och freds\u00e5ret 2014<\/b><\/h1>\n

<\/h1>\n

Peter Wallensteen \u00e4r professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet och University of Notre Dame i USA. Fram till pensioneringen 2012 innehade han Dag Hammarskj\u00f6lds professur i fredsforskning, sedan dessa \u00e4r en seniorprofessor vid universitet.<\/p>\n

<\/h1>\n

Wallensteen menade att det finns tv\u00e5 s\u00e4tt att se p\u00e5 fred:\u00a0fr\u00e5nvaron av krig<\/i>\u00a0\u00e4r det ena. Med det m\u00e5ttet har Sverige befunnit sig utanf\u00f6r krig i det nordiska omr\u00e5det under 200 \u00e5r,\u00a0dvs. sedan 1814. Det \u00e4r en unikt l\u00e5ng fredsperiod och definitivt v\u00e4rt att uppm\u00e4rksamma, vilket Uppsala kommun g\u00f6r under detta \u00e5r. Schweiz \u00e4r det land som kommer n\u00e4rmast, med en fredsperiod sedan 1847. I stort sett alla andra l\u00e4nder av drabbats av krig,\u00a0inb\u00f6rdeskrig, ockupation, kolonialism, milit\u00e4ra kupper och diktatur under denna period. Men fred kan ocks\u00e5 vara n\u00e5got mer, genom att inneh\u00e5lla\u00a0positiva inslag<\/i>: hur\u00a0anv\u00e4nds denna fr\u00e5nvaro\u00a0av krig f\u00f6r att\u00a0f\u00f6rebygga nya\u00a0krig eller l\u00f6sa interna eller\u00a0mellanstatliga\u00a0konflikter? Kommunen anv\u00e4nder ett s\u00e5dant bredare grepp genom att ha ett s\u00e4rskilt tema f\u00f6r varje m\u00e5nad. februari \u00e4r m\u00e5naden f\u00f6r yttrandefrihet, september f\u00f6r demokrati,\u00a0t.ex.\u00a0Det ger allts\u00e5 underlag f\u00f6r att diskutera fred och fredsbegreppet p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt.<\/p>\n

<\/h1>\n

 <\/p>\n

<\/h1>\n

Wallensteen koncentrerade sig sedan p\u00e5 fr\u00e5gor om\u00a0konflikter och deras l\u00f6sningar<\/i>\u00a0Det gjordes genom tv\u00e5 diagram som delades ut. Ett\u00a0visar antalet v\u00e4pnade konflikter i v\u00e4rlden sedan 1946 fram t o m 2012. Data f\u00f6r detta kommer fr\u00e5n\u00a0Uppsala Conflict Data Program (UCDP),<\/i>\u00a0vars databas gratis kan laddas ner p\u00e5 varje\u00a0smart\u00a0telefon. Det visar hur m\u00e4ngden konflikter \u00f6kat fram till 1992,\u00a0med \u00f6ver 50, d\u00e4refter minskat\u00a0till ca 30 omkring 2003 och d\u00e4refter fluktuerat kring detta tal. Wallensteen menade att detta visar att konfliktm\u00e4ngden p\u00e5verkas av samh\u00e4llsfaktorer. Det f\u00f6ljer inte bara en enkel befolkningstillv\u00e4xt,\u00a0t.ex.\u00a0I st\u00e4llet p\u00e5verkar politiska faktorer kurvans utformning.<\/p>\n

<\/h1>\n

 <\/p>\n

<\/h1>\n

Det illustrerades med den andra kurva Wallensteen delade ut. Den visar antalet beslut som\u00a0tagits i\u00a0FN:s s\u00e4kerhetsr\u00e5d<\/i>. Det \u00e4r en indikation p\u00e5 hur det internationella samfundet f\u00f6rs\u00f6ker hantera konflikter. Fram till 1990\u00a0\u00e4r\u00a0den kurvan t\u00e4mligen rak\u00a0och of\u00f6r\u00e4ndrad: den \u00f6kade m\u00e4ngden konflikter \u00e5terspeglades inte i en \u00f6kad aktivitet i FN:s s\u00e4kerhetsr\u00e5d. Efter 1990\u00a0ser\u00a0situationen klart annorlunda ut:\u00a0S\u00e4kerhetsr\u00e5det sammantr\u00e4der st\u00e4ndigt, tar betydligt fler beslut och dessutom beslut under kapitel VII vilka \u00e4r mer kraftfulla. Samtidigt minskade antalet veton. Wallensteen menade att detta ocks\u00e5 h\u00e4nger samman med fler internationella insatser som medling, sanktioner och fredsbevarande trupp. Resultatet av detta blev en minskning av antalet konflikter fram till 2003. D\u00e4refter har fredsanstr\u00e4ngningarna st\u00f6tt p\u00e5 fler problem, framf\u00f6rallt kopplat till kampen mot terrorism, som utesluter f\u00f6rhandlingsl\u00f6sningar. Wallensteen oroades ocks\u00e5 av att antalet veton i s\u00e4kerhetsr\u00e5det \u00f6kat under senare \u00e5r, kopplat\u00a0till kriget i Syrien.\u00a0Det signaler en m\u00f6jlig ny stormaktsrivalitet vilket skulle kunna p\u00e5verka uppkomsten av konflikter och minska viljan att l\u00f6sa dem f\u00f6rhandlingsv\u00e4gen. \u00c4nd\u00e5 menade han att m\u00f6jligheterna till varaktig fred fortfarande finns och att det \u00e4r en fr\u00e5ga av vikt att h\u00e5lla i minnet under Uppsalas freds\u00e5r.<\/p>\n

<\/h1>\n

 <\/p>\n

<\/h1>\n

F\u00f6redraget f\u00f6ljdes av fr\u00e5gor innan f\u00f6reningens medlemmar drog sig tillbaka till den traditionella tesup\u00e9n och med fortsatta diskussioner med f\u00f6redragsh\u00e5llaren.<\/p>\n

<\/h1>\n

 <\/p>\n

\u00a0<\/a><\/span><\/h1>\n
\n

\"DownloadedFile\"<\/a><\/p>\n

\u00a0Johan Gabrielsson, apotekare, FarmD samt professor i integrativ farmakologi<\/p>\n

\u00a0<\/i><\/b><\/span><\/b>Vad g\u00f6r l\u00e4kemedlen med kroppen och kroppen med l\u00e4kemedlen?\u00a0<\/i><\/span><\/p>\n<\/div>\n

Mitt intresse f\u00f6r modeller av biologiska f\u00f6rlopp uppstod p\u00e5 gymnasiet n\u00e4r jag \u00f6vertygades om att tillg\u00e5ngen p\u00e5 harar och r\u00e4var kan sammanfattas med en matematisk funktion. N\u00e4r jag sedan \u00e4ntrade scenen p\u00e5 apotekarutbildningen och studier kring l\u00e4kemedelsoms\u00e4ttningen i m\u00e4nniskor och djur lagt grunden, s\u00e5 var jag helt \u00f6vertygad om att var framtiden l\u00e5g f\u00f6r mig. Matematiska modeller anv\u00e4nder vi till att designa f\u00f6rs\u00f6k (hur mycket, hur ofta och till vilka), analysera resultat (sammanfatta komplicerade skeenden) och f\u00f6r att tolka resultat (hur kommer det sig att . ?). Vi anv\u00e4nder matematiska modeller f\u00f6r att beskriva vad kroppen g\u00f6r med v\u00e5ra l\u00e4kemedel (upptag och nedbrytning = farmakokinetik) och vad l\u00e4kemedlet g\u00f6r med kroppen (effektens tillslag, intensitet och duration = farmakodynamik). Farmakokinetiken styrs mycket av \u00e5lder, k\u00f6n, vikt, sjukdom och andra l\u00e4kemedel. Farmakodynamiken p\u00e5verkas av samma faktorer men \u00e4r studerad mindre v\u00e4l. L\u00e4kemedelseffekter kompliceras av att samma dos kan efter upprepad dosering ge mindre och mindre effekt (t.ex. kokain = tollerans) eller pl\u00f6tsligt helt of\u00f6rv\u00e4ntade effekter (..). Stora belopp satsas p\u00e5 att leta efter biomark\u00f6rer, som ofta \u00e4r biokemiska \u2019flaggor\u2019, f\u00f6r att dokumentera att l\u00e4kemedlet attraheras av m\u00e5lorganet (t.ex binds till receptorer i f\u00f6rmaksdelen av hj\u00e4rtmuskeln), ger ett rimligt fysiologiskt svar (p\u00e5verkar hj\u00e4rtrytmen positivt), och botar sjukdomen (reducerar f\u00f6rmaks-flimmer i patienter). Biomark\u00f6rer ger en skattning av ett l\u00e4kemedels tillslag (effekten s\u00e4tter in snabbt eller l\u00e5ngsamt), intensitet (fullst\u00e4ndig eller partiell lindrig av symptom) och duration (effekten varar 10 min, 1 timme eller ett dygn). Typen av biomark\u00f6r kan variera fr\u00e5n l\u00e4kemedelskoncentrationen i plasma, bindning till m\u00e5lorganet, p\u00e5verkan p\u00e5 n\u00e5gon fysiologisk funktion och\/eller klinisk sluteffekt. L\u00e4kemedelsprojekten anv\u00e4nder biomark\u00f6rer f\u00f6r att staka ut (strategin<\/i>) vilka f\u00f6rs\u00f6k man skall och b\u00f6r g\u00f6ra p\u00e5 djur. Biomark\u00f6rer ger ocks\u00e5 kvantitativa m\u00e5tt <\/i>p\u00e5 hur kroppen oms\u00e4tter kemikalien (nedbrytning) och reagerar f\u00f6r en viss plasma koncentration (potens). Man vill kvantifiera sambandet mellan l\u00e4kemedel och biomark\u00f6r, och de inb\u00f6rdes sambanden mellan olika biomark\u00f6rer som verkar i en kaskad av h\u00e4ndelser. Med r\u00e4tt val av biomark\u00f6r kan man s\u00e4rskilja vad drogen respektive fysiologin bidrar med i en l\u00e4kemedelseffekt. D\u00e5 kan ocks\u00e5 kemisterna skapa molekyler som b\u00e4ttre passar m\u00e5lorganet, och har f\u00e4rre biverkningar. Dessutom s\u00e5 anv\u00e4nds biomark\u00f6rer f\u00f6r att \u00f6vers\u00e4tta (translation<\/i>) kunskapen fr\u00e5n djur till patient. Biomark\u00f6rer \u00e4r ofta en fysiologisk ers\u00e4ttare (t.ex s\u00e4nkning av blodtryck) av den egentliga kliniska effekten (f\u00f6rl\u00e4ngt liv), pga att de oms\u00e4tts snabbare (blodtrycket \u00e4ndras inom minuter) \u00e4n den kliniska nyttoeffekten (s\u00e4nkning av ett f\u00f6rh\u00f6jt blodtryck ger \u00f6kad livsl\u00e4ngd).<\/p>\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

2014-09-15   \u00a0Tjernobylolyckan och Sverige.   Bernt Jones \u00e4r professor emeritus i klinisk kemi vid Sveriges Lantbruksuniversitet Reaktor 4 vid det sovjetiska k\u00e4rnkraftverket i Tjernobyl skakades av tv\u00e5 explosioner kl. 01:24 l\u00f6rdagen 26 april 1986. Olyckan blev k\u00e4nd i omv\u00e4rlden f\u00f6rst p\u00e5 morgonen m\u00e5ndagen 28 april d\u00e5 skiftbyte gjordes p\u00e5 Forsmarks k\u00e4rnkraftverk i Norduppland. Personal […]<\/p>\n","protected":false},"author":7,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":11,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-487","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ffsv.info\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/487","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ffsv.info\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/ffsv.info\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ffsv.info\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/7"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ffsv.info\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=487"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ffsv.info\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/487\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":13008,"href":"https:\/\/ffsv.info\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/487\/revisions\/13008"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ffsv.info\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=487"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}