Gunnar Ronquist, professor emeritus vid Uppsala Universitet, har verkat som överläkare i laboratoriemedicin  vid Akademiska sjukhuset i närmare 30 år

Blodets fascination genom tiderna

 

Blodsmystiken har omgärdat människor i alla tider och vår litteratur ger vittnesbörd om detta. ”Allt kötts själ är i blodet” (3 Mos. 17:11) ”Din broders blod ropar till mig från jorden” (1 Mos 4:10; Herrens ord till Kain, som hade slagit ihjäl sin broder Abel) ”Blut ist ein ganz besonderer Saft” (Goethe, Faust; undertecknandet av ett kontrakt med en droppe blod-kontrakt med djävulen för kunskaps vinnande) ”Med liv och blod Försvaras skall Den fria jord, som än är vår” (Gunnar Wennerberg, Hör oss, Svea)   När blev medicinen (medicina, ae f = läkekonst), ssk den naturvetenskapliga medicinen, vetenskap? (kumulativ men också språngvis utveckling). Vi kan urskilja tre olika perioder, då nya tankar och metoder gav nya perspektiv och sanningar.

Period 1

Den del av antiken, då filosoferna började fråga varför och eskulaperna hyllade empirismen och sökte naturalistiska orsaker till sjukdomar i stället för mytologiska. Grunden för det vi kan kalla läkarvetenskap torde ha lagts av Alkmaion från Kroton (forntida grekisk stad i Syditalien. Filosofen Pythagoras verkade i staden omkring 530 f Kr och Alkmaion under tidigt 400-tal f Kr). Alkmaion hävdade att hälsan var beroende av balansen i kroppen mellan olika krafter: fuktigt – torrt kallt – varmt bittert – sött Epitetet ”Läkekonstens fader” brukar vi vilja tillskriva Hippokrates från ön Kos, c:a 460 – c:a 370 f Kr och med honom kom begreppet ”Humoralpatologin”, d v s sjukdom som tillstånd av obalans mellan de fyra kroppsvätskorna (humor, oris m = vätska; ”vara vid sunda vätskor”). De fyra kroppsvätskorna sammanfördes med de fyra elementen:
blod (sanguis)
luft gul galla (cholé)
eld svart galla (melancholé)
vatten jord slem (flegma)
Homoralpatologin omfattades av Galenos (100-talet e Kr) och blev genom hans inflytande accepterad in i nyare tid (åderlåtning! Den svenska apoteksförordningen om hållandet av två sorters blodiglar gällde fram till 1950-talet i Sverige!)

Period 2

Den omfattar den vetenskapliga revolutionen, som startades med Nicolaus Copernicus (1473 – 1543) – jorden rör sig kring solen på ett år och roterar kring sin egen axel på ett dygn. Andreas Vesalius (1514 – 1564) den moderna anatomins grundläggare – omsorgsfulla dissektioner – ”De humani corporis fabrica” (om människokroppens byggnad). Detta i sin tur resulterade i den engelske läkarens, William Harvey (1578 – 1657), upptäckt av blodomloppet (lilla kretsloppet respektive det stora kretsloppet). Olof Rudbeck d ä (1630 – 1702) beskrev lymfkärlssystemet i sin avhandling/publikation 1653 ett par månader senare än dansken Thomas Bartholin, ”Vasa lymphatica”, 1653, något som på sin tid vållade en hätsk prioritetsstrid. Lympha, ae f = källvatten.

Period 3

Den perioden startar kring 1850. Auguste Compte, 1798 – 1857 var en fransk samhällsfilosof som var grundare av positivismen: en kunskapsfilosofi vars grundsats var att naturen är lagbunden och dess lagar kan upptäckas om man inriktar sig på att klarlägga sambanden mellan empiriskt givna fakta.

Bakteriologins födelse: Koch & Pasteur Rudolf Virchow – cellularpatologi.
Linus Pauling, Max Ferdinand Perutz & John Kendrew – hemoglobinstrukturen.
James Watson, Francis Crick, Maurice Wilkins DNA dubbelspiralens uppbyggnad.
Robin Fåhraeus, 1888 – 1968, ”The suspension stability of the blood” – sänkningsreaktionen (”blodsänkan”)
Einar Wallquist, 1896 – 1985, läkare och författare i Arjeplog under 40 års tid!, ”Lappmarksdoktorn”, porfyrier (porfyr av grekiskans porfýreos, purpurfärgad hård bergart).

 

 

 

Fredsforskning, fred och fredsåret 2014

Peter Wallensteen är professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet och University of Notre Dame i USA. Fram till pensioneringen 2012 innehade han Dag Hammarskjölds professur i fredsforskning, sedan dessa är en seniorprofessor vid universitet.

Wallensteen menade att det finns två sätt att se på fred: frånvaron av krig är det ena. Med det måttet har Sverige befunnit sig utanför krig i det nordiska området under 200 år, dvs. sedan 1814. Det är en unikt lång fredsperiod och definitivt värt att uppmärksamma, vilket Uppsala kommun gör under detta år. Schweiz är det land som kommer närmast, med en fredsperiod sedan 1847. I stort sett alla andra länder av drabbats av krig, inbördeskrig, ockupation, kolonialism, militära kupper och diktatur under denna period. Men fred kan också vara något mer, genom att innehålla positiva inslag: hur används denna frånvaro av krig för att förebygga nya krig eller lösa interna eller mellanstatliga konflikter? Kommunen använder ett sådant bredare grepp genom att ha ett särskilt tema för varje månad. februari är månaden för yttrandefrihet, september för demokrati, t.ex. Det ger alltså underlag för att diskutera fred och fredsbegreppet på många sätt.

 

Wallensteen koncentrerade sig sedan på frågor om konflikter och deras lösningar Det gjordes genom två diagram som delades ut. Ett visar antalet väpnade konflikter i världen sedan 1946 fram t o m 2012. Data för detta kommer från Uppsala Conflict Data Program (UCDP), vars databas gratis kan laddas ner på varje smart telefon. Det visar hur mängden konflikter ökat fram till 1992, med över 50, därefter minskat till ca 30 omkring 2003 och därefter fluktuerat kring detta tal. Wallensteen menade att detta visar att konfliktmängden påverkas av samhällsfaktorer. Det följer inte bara en enkel befolkningstillväxt, t.ex. I stället påverkar politiska faktorer kurvans utformning.

 

Det illustrerades med den andra kurva Wallensteen delade ut. Den visar antalet beslut som tagits i FN:s säkerhetsråd. Det är en indikation på hur det internationella samfundet försöker hantera konflikter. Fram till 1990 är den kurvan tämligen rak och oförändrad: den ökade mängden konflikter återspeglades inte i en ökad aktivitet i FN:s säkerhetsråd. Efter 1990 ser situationen klart annorlunda ut: Säkerhetsrådet sammanträder ständigt, tar betydligt fler beslut och dessutom beslut under kapitel VII vilka är mer kraftfulla. Samtidigt minskade antalet veton. Wallensteen menade att detta också hänger samman med fler internationella insatser som medling, sanktioner och fredsbevarande trupp. Resultatet av detta blev en minskning av antalet konflikter fram till 2003. Därefter har fredsansträngningarna stött på fler problem, framförallt kopplat till kampen mot terrorism, som utesluter förhandlingslösningar. Wallensteen oroades också av att antalet veton i säkerhetsrådet ökat under senare år, kopplat till kriget i Syrien. Det signaler en möjlig ny stormaktsrivalitet vilket skulle kunna påverka uppkomsten av konflikter och minska viljan att lösa dem förhandlingsvägen. Ändå menade han att möjligheterna till varaktig fred fortfarande finns och att det är en fråga av vikt att hålla i minnet under Uppsalas fredsår.

 

Föredraget följdes av frågor innan föreningens medlemmar drog sig tillbaka till den traditionella tesupén och med fortsatta diskussioner med föredragshållaren.

 

 

Mitt intresse för modeller av biologiska förlopp uppstod på gymnasiet när jag övertygades om att tillgången på harar och rävar kan sammanfattas med en matematisk funktion. När jag sedan äntrade scenen på apotekarutbildningen och studier kring läkemedelsomsättningen i människor och djur lagt grunden, så var jag helt övertygad om att var framtiden låg för mig. Matematiska modeller använder vi till att designa försök (hur mycket, hur ofta och till vilka), analysera resultat (sammanfatta komplicerade skeenden) och för att tolka resultat (hur kommer det sig att . ?). Vi använder matematiska modeller för att beskriva vad kroppen gör med våra läkemedel (upptag och nedbrytning = farmakokinetik) och vad läkemedlet gör med kroppen (effektens tillslag, intensitet och duration = farmakodynamik). Farmakokinetiken styrs mycket av ålder, kön, vikt, sjukdom och andra läkemedel. Farmakodynamiken påverkas av samma faktorer men är studerad mindre väl. Läkemedelseffekter kompliceras av att samma dos kan efter upprepad dosering ge mindre och mindre effekt (t.ex. kokain = tollerans) eller plötsligt helt oförväntade effekter (..). Stora belopp satsas på att leta efter biomarkörer, som ofta är biokemiska ’flaggor’, för att dokumentera att läkemedlet attraheras av målorganet (t.ex binds till receptorer i förmaksdelen av hjärtmuskeln), ger ett rimligt fysiologiskt svar (påverkar hjärtrytmen positivt), och botar sjukdomen (reducerar förmaks-flimmer i patienter). Biomarkörer ger en skattning av ett läkemedels tillslag (effekten sätter in snabbt eller långsamt), intensitet (fullständig eller partiell lindrig av symptom) och duration (effekten varar 10 min, 1 timme eller ett dygn). Typen av biomarkör kan variera från läkemedelskoncentrationen i plasma, bindning till målorganet, påverkan på någon fysiologisk funktion och/eller klinisk sluteffekt. Läkemedelsprojekten använder biomarkörer för att staka ut (strategin) vilka försök man skall och bör göra på djur. Biomarkörer ger också kvantitativa mått på hur kroppen omsätter kemikalien (nedbrytning) och reagerar för en viss plasma koncentration (potens). Man vill kvantifiera sambandet mellan läkemedel och biomarkör, och de inbördes sambanden mellan olika biomarkörer som verkar i en kaskad av händelser. Med rätt val av biomarkör kan man särskilja vad drogen respektive fysiologin bidrar med i en läkemedelseffekt. Då kan också kemisterna skapa molekyler som bättre passar målorganet, och har färre biverkningar. Dessutom så används biomarkörer för att översätta (translation) kunskapen från djur till patient. Biomarkörer är ofta en fysiologisk ersättare (t.ex sänkning av blodtryck) av den egentliga kliniska effekten (förlängt liv), pga att de omsätts snabbare (blodtrycket ändras inom minuter) än den kliniska nyttoeffekten (sänkning av ett förhöjt blodtryck ger ökad livslängd).  

Docent Andreas Lindblad

Grafen – ett supermaterial?! !

Grafen är ett material som enbart består av kolatomer. Atomerna är ordnade i en väv av sammanlänkade enheter som bildar hexagoner i ett plan, tjockleken på denna struktur (som liknar den som vaxkakor i en bikupa har) är endast ett atomlager tjock! Det vill säga en tiondels miljarddels meter.! ! Kol är ett mycket flexibelt atomslag: binder varje kolatom till fyra andra i en regelbunden struktur får vi diamant – ett mycket hårt material som leder ström under vissa omständigheter och är genomskinligt. Binder atomerna till varandra som i grafenflaket som beskrivs ovan och att dessutom planen är bundna till varandra får vi grafit – ett mjukt material (blyerts i blyertspennor) som leder ström som en metall och är nästan helt svart. Grafen är alltså ett tvådimensionellt material som vi kan göra från en tredimensionell förlaga. Geim och Novoselov fick nobelpriset för denna upptäckt 2010 åstadkom detta genom att använda tejp för att dra bort flingor som var 1 atomlager tjockt från en grafitbit.! Grafen har en unik elektronisk struktur som kommer från att det är endast ett lager från en grafitstruktur. I vanliga material, sådana som vi bygger mobiltelefoner och broar av, beskrivs varje elektroniskt tillstånd av en egen ekvation. Massan för elektroner och håltillstånd beskriver hur stark kommunikationen mellan den omkringliggande kristallen och partikeln är och tillåts variera. Varje elektroniskt tillstånd ger sålunda möjligheten till en egen effektiv massa för partiklar. Förhållandet mellan energi och hastighet (gånger massa) ser ut som det som när man kastar en boll i klassisk mekanik: en parabel. ! ! I grafen så ger den hexagonala symmetrin upphov till att elektroner och håltillstånd beskrivs av ett samband mellan energi och hastighet som istället liknar det för en masslös partikel, t. ex. så är detta samband för en foton E=±cp, där p är produkten av massa och hastighet och c ljushastigheten i vakuum. För grafen så ser sambandet identiskt ut fast med ljushastigheten ersatt av en annan hastighet som är ca. 1/300-del av c. Elektronerna (och hålen) i grafen behöver alltså inte kommunicera alls med sin omgivning, de beter sig som om de vore masslösa! ! ! Detta ger upphov till att grafen leder ström mycket bra (även vid rumstemperatur), har bland de högsta värmeledningsförmågorna bland alla kända material, leder ström trots att det är i princip genomskinligt (absorberar konstant 2.3% av synliga ljusvåglängder). En transistor av grafen kan byta mellan noll och ett 300 miljarder gånger per sekund – transistorer gjorda med kisel, som de i din mobiltelefon gör detta ca. en miljard ggr. per sekund: potentialen är alltså stor att bygga supersnabb elektronik baserad på grafen. Grafen är också ett mycket segt material och kan därför användas för att t.ex. avsalta vatten under mycket högt tryck vilket ökar antalet kubikmeter vatten som kan renas per timme med ungefär hundra.! Redan detta gör att tillämpningarna för detta material är många och de potentiella förbättringarna som kan göras med att helt enkelt byta material är mycket stora. ! ! Tack vare att grafen är ett robust stabilt material under normala förhållanden och har en unik elektronisk struktur där vi kan studera relativistiska partiklar i slow-motion ger studier av grafens elektroniska struktur möjlighet för fysiker att studera hur partiklar som liknar naturens byggstenar reagerar under betingelser som inte finns i naturen som den är. Genom att påverka grafenet på olika vis kan fenomen som är analoga men t. ex. gravitationens styrka slås av och på eller t.o.m. variera steglöst. ! ! Lägger vi två grafenflak på varandra så inducerar den svaga interaktionen mellan flaken att kommunikationen återupptas och elektronerna erhåller massa igen. Detta liknar Higgsmekanismen som ger massa åt elementarpartiklar som är årets Nobelpris i fysik. Det finns alltså goda skäl att tro att många experiment i framtiden kommer att ske i ett laboratorium som enbart är ett lager kolatomer.    

Prof Mats Olsson, SLU

 Kolets kretslopp i naturen; antropogen påverkan och effekter på klimatet 

De två främsta processerna vid kolets kretslopp i naturen är 1) fotosyntesen då kol i koldioxid genom klorofyll i växter binds in i organiska strukturer, samt 2) respirationen då de organiska föreningarna med frigörelse av energi bryts ned till koldioxid och vatten genom en oxidationsprocess. Genom respirationen i växten, s k autotrof respiration, utvinner växten energi. I regel är fotosyntesen väsentligt större än respirationen, dvs växten ansamlar biomassa. Detta gäller särskilt perenna växter, t ex skogsträden. Men när växten eller växtdelar dör tillförs de marken där den heterotrofa respirationen tar vid genom markorganismernas försorg, främst svampar och bakterier. Genom att den heterotrofa respirationen i marken långsiktigt har varit lägre än tillförseln av växtrester har med tiden stora förråd av organiska föreningar byggts upp i marken, s k humus. I en svensk skog är i medeltal förrådet av kol i organiska föreningar i marken ungefär dubbelt så stort som det som finns i de levande träden. Särskilt torvmarker håller stora kolförrådet beroende på att nedbrytningen där hämmats pga syrebrist. Kolförrådet i marken är i det globala perspektivet ca 50% högre än i den terrestra vegetationen. En mindre mängd av kolet i marken löses ut av nederbörden och förs ut i vattendragen och kan ansamlas som t ex dy. Av denna orsak är ofta ytvatten mer eller mindre brunfärgat. Kretsloppet påverkas också av störningar. Dessa kan vara naturliga som t ex bränder och stormfällning. Men de kan också vara ett resultat av mänskliga åtgärder, t ex skörd av biomassa, markberedning och ändrad markanvändning. Det som netto ansamlas i marken blir på grund av dessa olika processer bara en bråkdel av bruttofotosyntesen. Typiskt för en svensk skog kan vara en ansamling i marken av 5 g C per m2 och år, medan fotosyntesen kan uppgå till 860 g C per m2 och år. Den antropogena påverkan på koldioxidhalten i atmosfären hänger främst samman med utsläpp genom förbränning av fossila bränslen och cementtillverkning. Av de globala utsläppen på totalt ung. 9 miljarder ton C per år binder de terrestra ekosystemen och haven in vardera ca 25%. Återstående 50% ackumuleras i atmosfären och koldioxidhalten har därför ökat under många decennier. Denna ökning har skett i en accelererande takt. Det finns flera exempel på negativa ”feed back” mekanismer. Så t ex kan ansamlingen av växthusgaser i atmosfären resultera i en ökad temperatur som i sin tur triggar upptiningen av permafrost vilket kan leda till ökad avgång av växthusgaser till atmosfären och därmed högre temperatur och ytterligare förlust av permafrost. Förutom antropogen påverkan genom förbränning av fossila bränslen och cementtillverkning så påverkas kolets kretslopp av förvaltningen av de terrestra ekosystemen. En väsentlig faktor är t ex avskogningen i Sydamerika och Sydostasien. Dock ökar kolförråden i skogarna i många länder i världen, inte minst i Sverige. Inbyggnaden av kol i skogarna kan gynnas genom att sköta skogarna så att tillväxten ökar. Ytterligare en viktig form av påverkan sker genom det som kallas ”substitution” eller ersättningen. Trädbiomassa anses som koldioxid neutralt, vilket innebär att koldioxid som avgår från ett träd vid t ex förbränning redan fråndragits atmosfären. Förbränningen återlämnar koldioxiden till atmosfären utan att därigenom långsiktigt öka mängden. Därför kan användning av trädbiomassa som substitut för fossila bränslen och byggnadsmaterial, som eljest vid sin användning eller tillverkning skulle ha avgett stora mängder koldioxid till atmosfären, varaktigt lindra utsläppen till atmosfären.

De svenska kommunerna, kontroll och ansvar

prof. i förvaltningsrätt vid Juridiska institutionen i Uppsala, Olle Lundin

Sverige idag är ett ganska starkt decentraliserat samhälle. Det lokala självstyret är internationellt sett mycket starkt. Förhållandet mellan staten och de 290 kommunerna bygger i    stor utsträckning på förtroende samförstånd och samarbete. Det är ett faktum att de flesta statlig myndigheter som utövar tillsyn över kommunal verksamhet vanligen saknar rättsliga skarpa sanktioner. Frågan är dock om inte utvecklingen börjar gå mot en mer formell, och skarp, statlig tillsyn över kommunal verksamhet. Det är inte länge sedan som Skolinspektionen fick rättsliga verktyg vars egg också kan riktas mot kommunala skolor. Konkurrensverket har också fått nya verktyg där man kan förbjuda vissa kommunal åtgärder eller verksamhet.

I den stora frihet som de svenska kommunerna åtnjuter frodas, från ett rättsligt perspektiv, märkliga företeelser. Kommunalt lag- och domstolstrots är företeelser som i ett rättsstatsperspektiv är helt oacceptabla. Att de förtroendevalda i en kommun, eller tjänstemännen, kan välja att inte efterleva lagstiftningen eller en domstols beslut eller dom utan att det följer några som helst sanktioner är en bisarr situation. I rättslig mening är det tydligaste exemplet det s.k. Gullspångsfallet från 1986 där en kommunstyrelse verkställer ett fullmäktigebeslut trots att domstolen beslutat om s.k. inhibition, d.v.s. förbud att verkställa. Styrelsens ledamöter åtalas av Justitiekanslern men frias av Högsta domstolen, då styrelsens beslut och åtgärd att verkställa saknar moment av myndighetsutövning. Det är en tillämpning av brottsbalksbrottet tjänstefel och utgången i målet är logisk eftersom ett av rekvisiten i stadgandet är just myndighetsutövning, något slags utövande av offentlig makt. Trots att fallet är gammalt, från 1986, så är rättsläget likadant idag. Det finns ett stort utrymme för kommuner att ignorera lagregler och att trotsa domstolar. Den situationen är knappast tillfredsställande i en modern rättsstat. Olle Lundin Professor i förvaltningsrätt Uppsala universitet