Rädslan för kemikalier –är den motiverad?

 

 

 

Lennart Dencker är professor emeritus i toxikologi vid Uppsala universitet.

 

Föredraget liksom min bok (se nedan) är ämnat att ge ett helhetsperspektiv på den ”kemiska miljö” vi lever i, där exempelvis läkemedel med toxisk potential kan intas i doser en miljon gånger högre än de doser av föroreningar vi får i oss via maten. Under det senaste halvseklet har media rapporterat om att det ena och det andra ”miljögiftet” är mutagent och cancerframkallande, så till den milda grad att människor tror att deras eller deras vänners cancer beror på miljökemikalier. Cancer får vi av arv, av ålder, felaktiga matvanor, rökning och alkohol samt framför allt historiskt av tungt belastade arbetsmiljöer. Senare tids forskning tillägger slumpens roll.

Att det ibland är svårt att dra gränsen mellan ”farligt och ofarligt”, och obenägenheten ibland även hos forskare att bestämma en nedre gräns mellan farlighet och ofarlighet har lett till tron att det inte finns en nedre gräns. Med andra ord: bara förekomst av en kemikalie har kommit att anses utgöra en fara. En omfattande enkätundersökning i flera europeiska länder ger vid handen att endast tio procent av de tillfrågade uppfattar dosen som väsentlig. En bristande förståelse av dos-responsförhållanden!

Mycket av dagens debatt rör eventuella hormonstörande, framför allt östrogena effekter av allt flera kemikalier, där man också betonar risken för cocktaileffekter. Detta baseras i huvudsak på djurförsök eller försök med celler i provrör. Det ”mänskliga experiment” som ofta hänvisat till gäller läkemedlet dietylstilbestrol som användes av gravida kvinnor under 1940-1970-talen (tänkt att förhindra spontanaborter) och orsakade missbildningar av fostrets könsorgan, följt av vaginalcancer. Den dos dessa kvinnor intog låg ca 10.000 gånger högre än dagens östrogenbelastade kemikalier, vilket också ställer cocktaileffekter i ett mindre allvarligt ljus. De växtöstrogener vi får via födan ligger på dosnivåer 1000 gånger högre än aktuella kemikalier. Växtöstrogener tillskrivs ofta positiva hälsoeffekter, men kan också utgöra risker.
Kemikalier verkar via en lång rad olika mekanismer och är olika potenta. Allt detta tar våra myndigheter hänsyn till i riskvärderingar, och man applicerar breda säkerhetsmarginaler.

Att toxikologisk forskning bedrivs med beaktande av alla eventuella risker är i sin ordning. Att forskare och media utan helhetsperspektiv lägger högst teoretiska problem på barnfamiljers frukostbord och styr deras oro och påverkar deras matvanor efter larmrapporter innebär ett moraliskt dilemma.

Litteratur:  Lennart Dencker: Inte så farligt som många tror. Nya Doxa 2017.

 

Måndagen den 3 februari

 

Linda Kvarnström

 

 

 

 

 

Linda Kvarnström är Glasmålerikonservator vid Uppsala domkyrkas glasmålningsateljé.

 

Måndagen den 2 december

 

Typ 1 Diabetes, vad vet vi om uppkomstmekanismer och ger vi korrekt behandling?

 

 

 

 

 

 

 

Olle Korsgren är professor i celltransplantation, Institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet.

 

Typ 1 diabetes (T1D) leder till en successivt avtagande betacellsförlust och insulinbrist. Även om det är insulinbrist som orsakar de akuta symptomen vid klinisk debut tyder mycket på att T1D inte är en betacellsspecifik sjukdom. Inflammation i bukspottkörteln är vanligt förekommande vid debut T1D. Inflammationen är fläckvis, med delvis helt oförstörda områden och bevarade betaceller (jämför med psoriasis). Vid insjuknandet i T1D finns ca 30-50% av normal betacellsfunktion kvar, som dock sakta avtar under de efterföljande åren.
Orsaken till T1D är inte känd. Det har varit svårt att studera T1D hos människa och mycket av vår kunskap kommer från två djurmodeller. Senare års forskning visar dock att T1D hos människa inte har mycket gemensamt med sjukdomen i gnagare. Denna insikt har ledd till att vi måste använda kliniska iakttagelser och mänsklig vävnad för att förstå de sjukdomsprocesser som leder till T1D hos människa.
Våra resultat visar att specifika ”mördar” T celler inte är så dominerande som man tidigare antagit. Detta stämmer väl överens med att kliniska studier syftande att bevara betacellsfunktion med olika typer av immunmodulation har haft ingen eller mycket begränsad effekt.
Vi har nyligen presenterat en ny hypotes för hur T1D hos människa kan utvecklas. Galla och tarminnehåll (inklusive bakterier och andra patogener) tar sig från tarmen in i pankreasgången och ansamlas i en eller några lober av pankreas (jfm att injektion av galla i pankreasgångsystem utgör den idag främsta modellen för att experimentellt studera pankreatit). Bakterierna avdödas snabbt av pankreas exokrina enzym men orsakar en kraftig inflammation (ej infektion). Denna inflammation finns beskriven hos flertalet patienter där man i samband med debut av T1D kunnat morfologiskt undersöka pankreas och karakteriseras av en ansamling av granulocyter och monocyter i anslutning till pankreasgångar och öar. Denna inflammation resulterar slutligen i en påtaglig fibros kring pankreasgångsystem. Denna fibros tycks skada de endokrina stamceller som finns i anslutning till pankreasgångsystem. En skada på dessa stamceller påverkar negativt förmågan till nybildning av öar. Ett minskat antal öar resulterar i hårdare belastning på de kvarvarande insulinproducerande cellerna. För att skydda sig mot denna överbelastning sker en dedifferentiering av de insulinproducerande cellerna till omogna celler som inte stressas av högt socker. Vi har även visat att de T celler som i efterförloppet ansamlas nära kvarvarande öar är så kallade TRM T celler och inte ”mördar” T celler. TRM T celler utgör ”vakthundar” som immunförsvaret låter kvarstanna efter infektion/inflammation för att snabbt kunna aktiveras om infektionen skulle återkomma via samma ingångsport. Dessa nya insikter i hur T1D utvecklas hos människa öppnar helt nya möjligheter för interventionsstudier för att stoppa sjukdomsförloppet och starta en läkande process.

 

Måndagen den 21 oktober

 

Sverker Gustavsson: Demokratins fortsatta möjlighet.

 

 

 

 

Sverker Gustavsson är professor emeritus vid Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet.

 

Den snabbt växande förekomsten av oredigerad opinionsbildning och storskalig populism oroar med tanke på demokratin. Hur kan folkstyret i längden bearbeta det slags politiska spänningar, som kommer sig av en till synes ohejdbart accelererande global uppvärmning och satsning på artificiell intelligens?

Det klassiska svaret på frågan är att demokratin för sin fortlevnad fordrar blandekonomi och välfärdsstat. Demokratin accepteras inte med mindre den kan motverka fattigdom och arbetslöshet. Det nya som har tillkommit är att den inte längre har diktaturen som enda motsats. Populism framträder som ett tredje grundalternativ.

Populisten omfattar med entusiasm principen om majoritetstyre men vill använda detta för att reducera inslaget av politisk liberalism. Föreningsfrihet, yttrandefrihet, rättsstat och legitim opposition är element som vederbörande vill avlägsna. Frågan är vad detta innebär för demokratins självförsvar.

Länk till en nio sidor lång uppsats på samma tema som föreläsningen

Litteratur:

Sheri Berman, Democracy and dictatorship – from the Ancient Régime to the present day. Oxford University Press, 2019.

Robert A. Dahl, Demokratin och dess antagonister. Ordfront, 1999.

Martin Gelin & Erik Åsard, Hotet mot demokratin – högerpopulismens återkomst i Europa och Amerika. Historiska media, 2019.

Sverker Gustavsson, Claes-Mikael Jonsson & Ingemar Lindberg, Vad krävs för att rädda demokratin? Premiss förlag 2018.

Jan-Werner Mȕller, Demokratins tidsålder – politiska idéer i 1900-talets Europa. Daidalos, 2013

 

Måndag den 23 september

Margaretha Fahlgren:

Älska eller älskas – makt och känslor i politiska biografier

 

 

 

 

 

 

 

Margaretha Fahlgren är professor vid Litteraturvetenskapliga institutionen och Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet.

 

I boken om politikers biografier tar Margaretha Fahlgren och Birgitta Wistrand upp ett stort antal svenska biografier och självbiografier under de senaste hundra åren. Politikers biografier är speciella och de framstår ofta som motsägelsefulla. Politikerna har ambitionen att skildra hur det egentligen var och lyfta fram sin egen betydelse. Därför framstår deras berättelser ofta som partsinlagor förklädda till historieskrivning. Självbiografikerna kan säga att de älskar politiken och partiet, men erkänner sällan andra känslor. Rädslan att förlora makt eller att bli avvisad spåras visserligen i framställningarna men analyseras inte när det gäller den egna situationen. En politisk känslogemenskap framträder i skildringarna och den kännetecknas av en manlig struktur. Biografierna säger ofta mer om politikern och politiken än författarna avsett. Makt och känslor visar sig spela en stor roll i politiken.

 

Måndag 6 maj 2019

Kirurgins historia

 

 

 

 

 

 

Einar Brekkan är överläkare vid Institutionen för kirurgiska vetenskaper, Urologkirurgi, UU

 

 

 

Onsdag 25 mars 2019 – årsmöte

 

 

Den nya gentekniken: möjligheter, utmaningar och risker

 

 

 

 

 

Magnus Lundgren är forskare vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Mikrobiologi, Uppsala universitet.

 

Utforskning av hur bakterier skyddar sig mot virus har lett till revolutionerande genteknik. Teknik som kan bota sjukdomar, ge bättre mat och göra resor miljövänliga men också utrota djur, återskapa mammutar och genmodifierade människor. Hur gick det till, och vad kan utvecklingen betyda för framtiden?

 

 

Onsdag 27 februari 2019

 

 

Varför har vi finansiella krascher?

 

 

 

 

 

Föreläsningen ska:

1) ge en kort historik över fenomenet finanskrascher och vad en sådan handlar om,

2) presentera olika förklaringar varför de kommer till stånd, samt

3) spekulera kring en eventuell ny kris framöver!

 

Måndag 28 januari 2019

 

 

 

David Edström—skulptören som försvann

 

 

 

 

 

Rolf Lundén, professor emeritus i engelska, särskilt amerikansk litteratur

 

För hundra år sedan betraktades han, tillsammans med Milles, som framtidshoppet för svensk skulptur. Idag är David Edström (1873-1938) mer eller mindre bortglömd. I mitt föredrag presenterar jag den märkliga historien om den unge pojken från Vetlanda som 1880 emigrerade till Iowa, USA, och som 1894 återvände till Sverige för att utbilda sig till konstnär vid Kungl. Akademien för de fria konsterna. Efter 21 år i Europa—i Stockholm, Florens, Paris, Berlin och London—återvände han plötsligt 1915 till Amerika och bosatte sig i Hollywood. Som den person av två kulturer som han var, kände han sig kluven mellan två världar med en bundenhet till både födelselandet och landet i väster. Som en fantasifull, enveten och kompromisslös man lyckades Edström skapa verk av hög kvalitet. Han fick många lovord från de främsta konstkritikerna i Italien, Frankrike, Storbritannien, Tyskland, Holland och Sverige. Trots dessa framgångar, började han att gradvis efter återvändandet till USA att marginaliseras för att så småningom nästan helt falla ur konstvetarnas minne. Genom åren lärde han känna människor i Europa och Hollywood som var centrala för de radikala omvälvningar som ägde rum under den här tiden: Giovanni Papini (och några av de blivande futuristerna), Gertrude och Leo Stein, Matisse, Picasso, Bourdelle, Frederik van Eeden, kronprins Gustaf Adolf och kronprinsessan Margareta, Ellen Key, Ernest Thiel, Gloria Swanson, Douglas Fairbanks, Charlie Chaplin, Anna Q. Nilson och Greta Garbo. Jag uppmärksammar således den nydanande tidiga modernismen och den omtumlande förändring som skedde i södra Kalifornien på 1920- och 1930-talen och Edströms del i denna utveckling.

 

Måndag 26 november 2018

 

 

Skorporna, KarlXII och kriget

 

 

 

 

 

 

Jan Lindegren, Seniorprofessor vid Historiska institutionen, Uppsala universitet

Jan Lindegren utkommer inom kort med en bok, 1718. Karl XII och det totala kriget, vars innehåll blir ungefär följande:
1.       Inledning (Karl XII som ett ideologiskt tillhygge under 1800- och 1900-talen har lett till inte bara blindhet för en massa saker utan även till att det mesta som skrivits knappast kan sägas leva upp till de vetenskapliga krav som förhoppningsvis skall gälla för annan historisk forskning)
2.       Problemet (Varför anfalla Norge 1718 och hur var det över huvud taget möjligt om landet var så utblottat på resurser som det sägs samt varför har detta skede tilldragit sig så litet intresse i historieforskningen med undantag för utrikespolitiken samt frågan huruvida Karl XII blev mördad eller ej).
3.       Hur gick egentligen ”normal” krigföring till på denna tid och långt dessförinnan och även efteråt (Krigföring och underhåll)
4.       Det nya kriget (att anfalla Norge betydde att vedertagna sanningar för hur krig kunde föras skrotades. Den fortfarande till stor del gällande maximen att kriget måste föras på sådana platser där man har tillgång till en logistisk infrastruktur som gör det möjligt att tillhandahålla ett adekvat underhåll. Väldigt länge och till viss del betyder det att närområdets resurser är avgörande. Karl XII bröt med denna uppfattning och planerade och genomförde ett anfall som byggde på att det egna landet skulle tillhandahålla alla resurser. Detta har i princip ansetts vara omöjligt innan man fick tillgång till dubbelspåriga järnvägar och lastbilar. Resten av boken handlar i huvudsak om hur Sverige omskapades för att dels ha erforderliga resurser som kunde tillföras krigsområdet, dels ha en logistisk infrastruktur som gjorde det möjligt att forsla dit allt som behövdes samt hur själva forslandet gick till – men innan dess besvaras frågan varför Norge).
5.       Militärstrategiska överväganden (Norge?)
6.       Resurserna som inte fanns (tillgångar, gammaldags svensk krigsfinansiering 1700-14, kredit, statsskuld, krigsbudget)
7.       De logistiska problemen (förvaltningen reorganiseras, pengar, mat, furage)
8.       Till gränsmagasinen
9.       Från magasinen till armén
10.   Det norska fälttåget (mobilisering, anmarsch, Norge, hem, efteråt)
11.   Den militära planeringen
12.  Karl XII

En hel del av detta kommer att beröras i föredraget.

 

Måndag 22 oktober 2018

 

 

 

 

      Prostatacancer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anna Bill-Axelson, docent och forskare vid Institutionen för kirurgiska vetenskaper. Urologkirurgi, Uppsala universitet.

Jag kommer berätta om PSA provtagning och prostatacancer. Berätta om problem med PSA screening och konsekvenser av att hitta cancer som inte behöver behandlas. Idag diagnostiseras 10 000 män årligen med prostatacancer i Sverige. Jag kommer berätta om varför vi vill minska den siffran och ändå minska risken att dö i prostatacancer.

Min filosofiska fråga är hur många män får man skada för att rädda en man.

 

Måndag 24 september 2018

 

Gener berättar människans evolutionära historia

 

 

 

 

 

Mattias Jakobsson, Professor vid Institutionen för organismbiologi. Evolution och utvecklingsbiologi. Uppsala universitet.

Jag kommer att berätta om den senaste genetiska forskningen och variationsmönster hos människor över hela jorden, vad den berättar om vårt ursprung, migrationsmönster, och vår förhistoria. Idag är det också möjligt att undersöka hela arvsanlagen hos människor som levde för tiotals tusen år sedan. Dessa DNA sekvenser berättar om våra förfäder, var de kom ifrån och hur människan har anpassat sig till olika miljöer.

 

Måndagen den 16 april 2018

ÅSKA OCH BLIXTAR

Sven Israelsson, Prof. em., Avdelningen för elektricitetslära, Uppsala universitet

 

Med föredraget vill jag beskriva vad vi i dag vet om åska och blixtar. Jag vill också bl.a. visa, att Ni själva genom att studera verkliga blixtar kan avläsa hur urladdningarna sker. T.ex. blinkande ljussken tyder på flera urladdningar i samma blixtbana. Riktningen på korta sidogrenar utgående från blixtbanan (som grenarna på ett träd)  visar om blixten har startat i molnet eller från marken.

 

I föredraget berättar jag om elektriska urladdningar i samband med cumulonimbusmoln, s.k. by- eller åskmoln. Urladdningarna beror på elektriska processer i molnets olika delar. Vi vet att det finns flera olika mekanismer, som leder till molnens elektriska uppladdning.

Kraftiga vertikalvindar och varm och fuktig luft ger en molnbildningen. För laddningsprocesserna erfordras underkylda vattendroppar och iskristaller. Genom direkta mätningar har man kunnat konstatera att molnets övre delar i regel blir positivt laddade och de nedre negativt laddade.

Blixten: De flesta blixtarna är s.k. negativa blixtar. De neutraliserar den nedre, negativt laddade delen av molnet, där vi har nederbörd. Detta kan medföra en viss risk för bränder. En positiv blixt är en mer ovanlig blixt, som slår från molnets positiva laddad ovansida ner i marken. De brukar vara bland de kraftigaste

Blixtskydd: Stora spänningsskillnader i marken uppstår vid nedslagsplatsen. Dessa kan skada en människa. Metallstrukturer (Faradays bur) ger ett bra skydd. Det kan vara en bil eller en byggnad av armerad betong.

Jonosfärblixtar: Luften är en bra isolator men ju högre upp i atmosfären desto bättre leds elektriciteten p.g.a. den kosmiska strålningen.  Jonosfäriska blixtar, som startar ifrån övre delen av molnen, upptäcktes 1989. De kallas för Sprites, Blue jets och Elves. .

Åska utanför jorden: Venus och Jupiter har idag åskväder med särskilt intensiva blixtar. Spänningsskillnader mellan planeter och andra kroppar i solsystemet vet man väldigt lite om. När Jupiters måne Io korsar Jupiters magnetfält genereras en elektrisk ström på planeten Jupiter.

 

Måndagen den 12 mars 2018

Årsmöte

 

 

Nobelpris inom neurovetenskap

 

 

 

Gunnar Grant, Professor emeritus vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, KI

Föredraget blir en svensk version av den artikel som publicerades 2016 i första numret av den kinesiska tidskriften Journal of Translational Neuroscience, baserad på ett föredrag som jag höll för ca. 1000 åhörare vid Capital Medical University i Peking 2009. Artikeln är sedan 2017 tillgänglig även på hemsidan för Medicinska Nobelförsamlingen – www.nobelprizemedicine.org/Selecting Laureates.

Sammanlagt 18 Nobelpris har hittills gått till totalt 43 pristagare inom området neurovetenskap. Det första priset utdelades 1906, det senaste 2017.

Samtliga pris, utom det senaste, kommer att behandlas, vissa mer utförligt, andra gruppvis och mer summariskt.

 

 

Måndag 26 februari 2018

Humanistiska teatern, Engelska parken.

Presentation: Humanistiska teatern – en ny arena för gränslös dialog

Föredrag: Rätten att se, höra och förstå – samt hur man förklarar ting genom
att peka på bilder

 

 

 

Jan von Bonsdorff, professor i konstvetenskap vid Konstvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet

Yttrandefriheten och tryckfriheten är inskrivna i grundlagen. Men hur är det med yttrandenas förmedling? Kvalitetssäkras uttalanden så att alla ser och hör? Jag vill gärna presentera föreställningen om en sådan kvalitetssäkrad arena, där så många som möjligt kan kan förstå så mycket som möjligt. Det talade ordet får samsas på bästa möjliga sätt med bild, film och text. Men samtidigt ställer jag mig frågan om en sådan multimodal arena verkligen är idealisk för förståelsen.

Tid och plats

Måndagen sen 26 februari. OBS! Föreläsningen äger rum på Humanistiska Teatern, Engelska parken. Eftersom lokalen disponeras timvis kommer den inte att vara tillgänglig förrän kl 1900, och mötet beräknas börja 19.15.

Denna gång arrangeras ingen tesupé.

 

Måndagen den 29 januari 2018, 19.00

 

 

Batterier för en bättre värld?

 

 

 

Batteriforskning har aldrig varit så hett som nu. I Sverige diskuteras batteriproduktion i världsklass. I Europa skrivs planer för utvecklingen av både batteriforskning och batterianvändning. Stora satsningar görs också i andra delar av världen. Det som framförallt driver utvecklingen är transportsektorn. Att göra sig oberoende av olja samt att reducera utsläpp av växthusgaser är politiska mål som påverkar industrin och därför också forskningen. Trots alla önskningar så är det kemin i batteriet som bestämmer hur bra, säkert och billigt ett batteri kan bli. Hur förhåller sig batteriforskningen till alla de drömmar det finns om fordon som ska kunna köra hur långt som helst, laddas så få gånger som möjligt och så snabbt som det bara går? Det kommer att diskuteras i detta föredrag där utgångspunkten är att det är kemin som bestämmer!

 

Måndagen den 27 november kl.19.00

 

 

 

 

Att reglera forskningens frihet – frågor om juridik, etik och moral

 

 

Anna Sara Lind

Universitetslektor i offentlig rätt vid Juridiska institutionen, UU

Att reglera en frihet kan tyckas vara en självmotsägelse, särskilt när det är fråga om forskningens frihet. Forskningen måste vara fri för att kunna ses som självständig, vederhäftig och i viss utsträckning verifierbar och möjlig att objektivt kunna kritiseras. I detta anförande kommer regleringen av forskningens frihet att problematiseras utifrån internationaliseringen av rätten och samhället, de utmaningar som globaliseringen medför och tekniska och vetenskapliga framsteg. Forskningens frihet är därmed i rättsligt hänseende beroende av direkta och indirekta regleringar på nationell och internationell nivå, av regleringar som är olika starka och explicita. Dessutom uppstår nya former av nätverk och förvaltningsstrukturer som utmanar bortom det vanliga regelverket. Etiken, juridiken och tekniken är idag sammanflätade på ett sätt som inte tidigare varit fallet och som blir än tydligare med den gränsöverskridande forskningen. Är det så som vissa framhåller att forskaren inte längre är fri? Bör forskningen vara mindre reglerad?

 

Måndagen den 23 oktober

 

JOURNAL – rekonstruktion av kropp och minne

 

 

 

Foto: Mac Lennart Lindskog, Stockholms Varjehanda

Jenny Wiklund

Arkitekt, konstnär, har just disputerat för doktorsgraden vid KTH, Arkitektskolan

 

Projektet Journal har utvecklats i interdisciplinärt samarbete mellan Jenny Wiklund och KTH Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad, Akademiska Sjukhuset i Uppsala, Uppsala Universitet, Karolinska Institutet, Kungl. Konsthögskolan, Aarhus Arkitektskole, KTH Medieteknik och kurator Jan Åman. Projektet har utvecklats skulpturalt vid Kungl. Konsthögskolans skulpturavdelning. Förstudier i medicin har genomförts vid Karolinska Universitetssjukhuset, intensivvårdsavdelningen med studier av intensivvårdspatienter och studier vid avdelningarna för medicinsk teknik, MR, röntgen och datortomografi. Projektet har fått möjligheten att följa operationer på neuro. I projektets finalstudie kombineras studier vid Uppsala Akademiska Sjukhuset, Bild- och Funktionsmedicinskt centrum/Röntgen i tredimensionell visualisering av medicinsk bild efter prövning i stråletisk kommitté med studier i klinisk anatomi vid Uppsala Universitet, institutionen för medicinsk cellbiologi, avdelningen för anatomi, för att förenas i skulptural gestaltning och iscensättning. R1 Reaktorhallen iscensätts som ett platsspecifikt monumentalverk. Den fysiska installationen i rummet med ljus och ljud bildar en temporal kappa om utställningskapitlen i avhandlingsutställningen som handlar om kropp och hjärna. Utställningen berättar om en specifik tidpunkt, utan minne och proprioception. Här finns ingen historia och ingen framtid. Med fördjupade teoretiska och praktiska kunskaper i utställningsskapande, skapas en förståelse för sambanden mellan teoretiskt tänkande och visuell gestaltning. Det är forskning genom konstnärlig och arkitektonisk precision med referenser till konst, arkitektur, medicin och medicinsk teknik. Referenserna är från verkliga objekt i verkliga rum, specifika verk från specifika konstnärer och genom auskultering vid flertalet expertpresentationer, där människor genom närvaro förmedlat sin kunskap. Arkitektur är spatial konstruktion av identitet, här i utställningsform som temporal visuell spatialestetisk poetik. Formen på framläggningen av avhandlingen är vald efter det huvudsakliga ämnet som utreds, minnet, och dess temporala omskapande av rummet vid varje specifik tidpunkt det framkallas. Det visuella intrycket kommer före alla andra beskrivningar, i logik med den händelse som föregick doktorandprojektets ämne, en minnesförlust, där upplevelsen av rummet kom före språket, kroppen före hjärnan, intränade minnen i form av siffror före en självbiografi.​

 

 

Måndagen den 18 september

 

Från urcell till medvetande

 

 

 

Ingemar Ernberg är professor i tumörbiologi vid Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet.

 

Människans existentiella problematik fångas av de tre stora frågorna: Vad är världen?   Vad är liv?  Vad är medvetande?

Med variation på dessa temata kan man ana att de var fundamentala i människans ursprungligaste gemensamma samhällen och kulturella aktiviteter.

Ja, att de i hög grad bidrog till tidiga gruppbildningar, organisationsformer och behovet av förklaringar bortom det som man kunde ta på, uppkomsten av religionerna. De drev på utvecklingen av skapelsesagor och – myter och av religiösa yttringar för att beveka okända krafter som härskade över liv och död.  “Vad är världen?“ ledde till en obändig drivkraft att ständigt upptäcka horisonternas bortom.  Liv och död dominerade religiösa ritualer för goda skördar, för mycken avkomma, för ett långt liv och dyrkan av den livgivande solen.  Människans utvaldhet bland allt levande har inte alltid varit självklar men blev ett helt dominerande synsätt i vår judo-kristna-islamistiska tradition. Människan med sin själ, gjord av en särskild substans, skulle vara den enda varelsen med ett fullgott medvetande.

Jag har fascinerats av att Naturvetenskaperna  sedan de gamla grekerna genom Upplysningstiden kommit att ärva dessa tre mycket grundläggande frågor såsom sina mest utmanande och grundläggande studieobjekt.  Vad är materiens innersta väsen?  Hur uppstod universum? Hur uppstod liv? och Vad är medvetande? Och vi återkommer fortfarande till drömmar om att besegra åldrandet och uppnå evigt liv? Till nya skapelseberättelser som den om Big Bang.  Och till “the hard problem”, hur kan signaler mellan nervceller och fysiologiskt-kemiska registreringar övergå i subjektiva upplevelser.

Naturvetenskaperna har fått ikläda sig rollen att hantera våra existentiella frågor. Med en sådan uppgift kan man knappast helt lyckas eller fullgott ersätta tro och religion.

I detta föredrag kommer jag med denna utgångspunkt att undersöka hur väl naturvetenskapen lyckats hittills att förstå “de tre stora frågorna” med tyngdpunkt på Vad är liv? och i någon mån Medvetande?

Jag kommer att poängtera att de grundläggande livsprinciperna inte är klarlagda, och att fysik och kemi därvid (hittills)  har givit oss dålig vägledning. Livsprocesserna opererar i molekylära nätverk vid hög koncentration och långt från jämvikt. Vår kunskap om vatten är för dålig och betydelsen av fasövergångar vid molekylernas ytor måste tas på allvar.

Evolutionsläran ger en bra förståelse av livets utveckling, men vi har inte en aning om hur den första urcellen uppstod. Och evolutionsläran behöver kompletteras. Konceptet “mutationer- selektion” räcker inte till. Vetenskapen kring stora komplicerade och komplexa system behöver få en fast grund att stå på, inte minst begrepp som stora nätverk och självorganiserande system.

Vill du lära mer:

You tube addressen för  senaste inspelade ”What is life”-föreläsningar:

https://www.youtube.com/watch?v=o4t7IcPpT8w&index=7&list=PLnqQJI0EhuwwdoH18CnKcOC6j4qaU_yXI

Vidare kan alla som så önskar anmäla sig till mig om de vill komma med på vår sändlista för kommande föreläsningar.

Vi försöker även annonsera på bloggsidan vadarliv.se

Beträffande medvetande kan jag hänvisa till en annan hemsida som vi uppdaterar: kulturellahjarnan.se

Litteraturlista:

Denis Noble. Music of life (2008)

Melanie Mitchell. Complexity – a guided tour (2010)

Eddie Price. So you think medicine is modern? (2008)

Manfred Eigen. Strange simplicity, complex familiarity (2013)

Antonio Damasio. Self comes to mind. How to construct a conscious brain (ca 2013)

Ernberg I et al. Vad är liv? I universum, i kosmos, i cellen (KI Univ press, 2010)

Stephen Wolfram: A new kind of science (ca 2008)

Nick Lane: The Vital Question (ca 2015)

Tisdagen den 25 april

Historia bakom några röntgenmetoder

Anders Magnusson Professor

 

 

 

Måndagen den 20 mars

Årsmöte

Om analytisk och kontinental filosofi

Sharon Rider är professor i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet, där hon var även prodekanus för historisk-filosofiska fakulteten 2008-2014. Hennes forskning på senare år har kretsat kring universitetsidén, humaniora som kunskapsform samt utbildningsfilosofiska spörsmål.

Den analytiska filosofin är, som filosofen Georg Henrik von Wright föreslagit, ” en filosofi för ett tidsskede som framför allt präglas av vetenskap och teknik”. Den har av hävd vetenskap, i synnerhet naturvetenskap, som sin förebild, och “riktigt filosofi” blir därmed synonymt med “vetenskaplig filosofi”. Ju mer utvecklade dess tekniker är, desto mer framåtskridande. Frågor om den analytiska filosofins egen historiska utveckling och de antagande som är inbyggde i dess terminologi och begreppsapparat är således lika ovidkommande för dess nutida verksamhet som Darwins böcker är för den moderna biotekniken, eller de abstrakta frågorna om matematikens begreppsliga grundvalar som bekymrade Descartes, för dagens tillämpad beräkningsvetenskap. Den vetenskapliga filosofin liksom alla andra “riktiga vetenskaper” har sina etablerade metoder och specialiseringar, som utvecklas allteftersom vetenskapen går framåt.

Den så kallade kontinentala filosofin, som är ett samlingsnamn för samtliga inriktningar i det västerländska filosofiska tänkandet som inte delar denna idé om vetenskaplig filosofi, såsom den bedrivs inom den analytiska filosofin, täcker in en stor och spretig mångfald: fenomenologi, hermeneutik, existentialism, post-strukturalism, Marxism, och även i viss utsträckning så kallad “ordinary language philosophy” samt pragmatism. En sak som dessa sinsemellan väldigt olika traditioner delar, om än på olika sätt och i varierande grad, är en ständigt pågående uppmärksamhet på de egna begreppens räckvidd och tillräcklighet, samt deras historiska och kulturella förutsättningar. I den mening är den så kallade kontinentala filosofin mycket mer humanistiskt inriktad, och betraktar sig själv som en initierad och rigorös allmän reflektion över sin egen kultur (inklusive dess vetenskap) än som en specialvetenskap.

Tisdagen den 14 februari

Om ledandets glädje: hur får jag alla musiker och sångare
att tycka precis som jag – och göra det samtidigt?

Stefan Parkman är professor i kördirigering Director cantorum vid Uppsala universitet. Parkman har varit och är verksam som kör- och orkesterdirigent. Han har varit ledare för Uppsala Domkyrkas Gosskör, KFUM:s Kammarkör,  Kgl Filharmoniska Kören i Stockholm och chefdirigent för danska radions kör, Radiokoret, och för Radiokören i Stockholm. Sedan 1983 är han dirigent för Uppsala Akademiska Kammarkör, UAK, och sedan 2014  chefdirigent för WDR Rundfunkchor, Köln. Utöver dessa fasta engagemang är han regelbundet gästdirigent för RIAS Kammerchor i Berlin och Rundfunkchor Berlin, MDR Rundfunkchor, Leipzig, BBC Singers i London, Nederlands Kamerkoor i Amsterdam och Chor des Bayerischen Rundfunks i München. Han har engagerats av många skandinaviska symfoniorkestrar och institutioner som Kgl Filharmoniska Orkestern i Stockholm, NorrlandsOperan, Kungliga Operan, GöteborgsOperan och, Radiosymfoniorkestrarna i Stockholm, Köpenhamn och Berlin.

Kort sammanfattning:

I Shakespeares En midsommarnattsdröm, 3. akten, återfinns följande rader – det är Puck som talar:

Up and down, up and down;
I will lead them up and down;
I am fear’d in field and town;
Goblin, lead them up and down.

Med dessa ord som avstamp reflekterar jag kring min arbetsvardag som dirigent och ledare av musik. Efter några exempel som belyser kraven på slagtekniskt kunnande och förmågan att hålla ihop en ensemble – oavsett om den består av 5 eller 500 sångare och musiker – och finnas till hands för att rädda situationer om saker och ting går snett, och via tankar om repertoarval, instuderingsmetoder, interpretatorisk förankring i stilistiska och musikhistoriska kunskaper, kommer jag att ägna mina tankar åt ledandets psykologi: Hur kan man vara tydlig och målmedveten i sitt ledarskap och sin interpretation samtidigt som man måste visa respekt för musikernas egna kunnande och kompetenser?

Själva poängen är ju att leda musiken på ett sätt som gör att musikerna själva känner sig ostörda i sitt musicerande, och/men att de spelar och sjunger samtidigt och synkront – och med en samstämd och likasinnad förmedling av verket.

Måndagen den 23 januari 2017

Kartläggning av den biologiska mångfalden – svenska småkryp och asiatiska tättingar

Per Alström är professor i ornitologi och anställd som forskare vid Uppsala universitet och som taxonom inom Svenska Artprojektet vid ArtDatabanken vid SLU. Han har tidigare tjänstgjort vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm och varit gästforskare vid University of Cape Town i Sydafrika, och var 2012–2014 Sveriges förste gästprofessor vid Kinesiska vetenskapsakademien i Beijing. Per Alström har tillbringat flera år med att studera fåglar i mer eller mindre otillgängliga delar av Asien. Hans forskning handlar om taxonomi, systematik och evolution hos fåglar, i synnerhet asiatiska tättingar, med hjälp av analyser av DNA, morfologi, ljud, beteenden och ekologi. Dessa studier har avslöjat många oväntade släktskapsförhållanden inom fåglarnas släktträd. De har även lett till en kraftig ökning av antalet erkända fågelarter inom vissa släkten, inklusive upptäckter av sju för vetenskapen helt nya fågelarter.

Sammanlagt finns i världen drygt 10600 fågelarter. Nya arter upptäcks sällan, men artantalet ökar ändå sakta genom att modern forskning, med hjälp av bland annat DNA- och ljudanalyser, avslöjar att olika underarter ofta är så distinkta att de bör betraktas som olika arter istället. Inom vissa grupper av fåglar har antalet erkända arter flerdubblats under senare år. DNA-studier har även avslöjat åtskilliga häpnadsväckande släktskapsförhållanden inom vitt skilda delar av fåglarnas släktträd. Vem skulle till exempel kunnat gissa att en jaktfalk är närmare släkt med en domherre än med en duvhök?! Detta är ett av många exempel på konvergent evolution, d.v.s. att likartade egenskaper kan utvecklas hos avlägsna släktingar som lever under liknande levnadsförhållanden. Omvänt skiljer sig många arter så kraftigt till utseendet från sina närmaste släktingar att deras nära släktskap tidigare förbisetts. Försök till exempel att hitta likheter i utseende mellan en skäggdopping och en flamingo!

Detta föredrag kommer att ge en kort presentation av Svenska artprojektet och därefter exempel på märkliga släktskapsförhållanden mellan olika fåglar, som visar att såväl yttre likhet som olikhet kan vara totalt missvisande när det gäller släktskap mellan olika arter. Det kommer även att presentera några artkomplex där arterna fortfarande är snarlika trots att de varit åtskilda under miljontals år.

 

Måndagen den 5 december 2016 kl. 19.00

Att illustrera fäderneslandet – Erik Dahlberghs Suecia Antiqua et Hodierna.

 

Börje Magnusson, docent i konstvetenskap i Uppsala, intendent på Nationalmuseum 1972-92, bitr. föreståndare vid Svenska institutet i Rom 1992- 2008. Skrev sin avhandling om Erik Dahlbergh som tecknare 1986 och har sedan dess då och då återvänt till ämnet. Han skrev tillsammans med historikern Jonas Nordin en bred presentation av mannen och verket: Drömmen om stormakten, 2015.

Dahlbergh (1625-1703) var egentligen militär och byråkrat, hans tecknande en bisyssla. På hans tid betydde att ”illustrera” fäderneslandet ungefär att förhärliga det, men han gjorde det med bilder och därför kan han sägas ha gjort det även i ordets moderna betydelse. Just ambitionen att ge en positiv bild av nationen, av dess städer, slott och herresäten, historiska monument mm, har gjort att frågan om dessa vyers sanningshalt kommit i fokus. Överdrifter och tillrättalägganden är lätta att konstatera, men frågan är mera komplicerad än så. Vyerna bygger på tillförlitliga skisser och exakta ritningar, men är konstruerade vid ritbordet och det arbetet har sina egna lagar, som varierar med motivets art. Han förvandlade sig till en sorts imaginär drönare, som svävade över platsen och sökte den bästa vinkeln. Det är inte så konstigt att vissa saker blev fel, det är kanske mer förvånande att så mycket blev rätt – men det är viktigt att känna till förutsättningarna för att rätt bedöma resultatet.

Måndagen den 17 oktober 2016 kl. 19.00

Ord som vackra ting

 

 

 

Danuta Fjellestad är professor i engelska med inriktning mot amerikansk litteratur vid Engelska institutionen, Uppsala universitet.

Doftar blommor identiskt på svenska och engelska, tyska och franska? Doftar de kanske annorlunda på vårt modersmål än på språk vi tillägnat oss? Vilket språk talar tingen till oss? Dessa frågor låter smått absurda (kan ting överhuvudtaget tala?), men avsikten med dem är att signalera att förhållanden mellan modersmålet, främmande språk och känsla är mycket komplicerade och omringade av många myter. Det finns naturligtvis en uppsjö av forskning om modersmålets betydelse, om två- och flerspråkighet. Bland annat visar forskning på att insjuknande i Alzheimers kan försenas om man lär sig ett främmande språk. Men hur är det med språk och kreativitet? Är vi mer kreativa på modersmålet eller på främmande språk? Här finns det inte särskilt mycket forskning, så föreläsaren vänder blicken till skönlitteratur och berättar om hur förhållandet mellan modersmål och främmande språk framställs av ett antal författare, framförallt nutida amerikanska sådana (t.ex. Maxine Hong Kingston, Sandra Cisneros och Eva Hoffman). Föreläsningen tog upp även skönlitteraturens behandling av språkens ”kropp”, dvs känslor som förmedlas av språkens grafiska utformning.

 

Måndagen den 12 september 2016 kl. 19.00

Solcellsforskning och solcellsmarknaden – bara solsken?

Marika Edoff är professor i Fasta Tillståndets Elektronik, ssk solceller, vid Ångströmslaboratoriet på Uppsala universitet. Född 1965 i Stockholm studerade hon till civilingenjör i elektronik på KTH och blev färdig 1991. Samma år började hon sin forskarutbildning och disputerade 1996 på en avhandling om tunnfilmssolceller baserade på Cu(In,Ga)Se2 och den inverkan som grundämnet natrium hade på materialets kvalitet. 1997 började hon som forskare på Uppsala universitet, institutionen för Teknikvetenskaper, avdelningen för Fasta Tillståndets Elektronik (FTE). Under sin tid som forskare blev hon medgrundare till solcellsföretaget Solibro AB. Hon tog över som ledare för forskargruppen om tunnfilmssolceller 2003 och blev professor 2012. Solcellsverksamheten vid FTE består nu av cirka 25 engagerade seniorer, forskare, doktorander och en ingenjör och forskar på flera material för solceller. Förutom ett komplett laboratorium för att framställa solceller och små modulprototyper, finns även ett mätlabb för att karakterisera både material och solceller.

I föredraget berättade Marika Edoff om sin forskning och hur hon och kollegorna tagit forskning hela vägen till kommersialisering. Hon diskuterade också  hur solceller används och hur marknaden utvecklats under de senaste åren – en utveckling som kanske bäst kan beskrivas som mycket snabb! Målet, att deltagarna skulle ha en liten hum om hur solceller fungerar efter föredraget och känna att detta inte är en energiform för framtiden  – den är högst verklig redan nu, uppfylldes väl.

Måndagen den 11 april 2016

Vad är epigenetik? Effekter av epigenetiska förändringar för hälsa, åldrande och sjukdom.

 

Göran Andersson är sedan 2002 professor i molekylär genetik vid institutionen för husdjursgenetik, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Han fick sin grund och forskarutbildning vid Uppsala universitet i biologi med inriktning på molekylär cellbiologi och disputerade 1987 på en avhandling rörande HLA klass II gener.

Göran har i sin forskning studerat mekanismer för hur genuttryck regleras och där är epigenetik av central betydelse. De epigenetiska modifieringar som sker har en central betydelse för hur genuttryck regleras. Epigenetiska förändringar påverkar strukturen och graden av packning av kromatinet vilket består av DNA i arvsmassan (genomet) och histonerna vilka är basiska proteiner som DNA molekylen lindas upp på. Kromatinstrukturen är helt avgörande för genernas tillgänglighet att bli uttryckta (transkriberade). De viktigaste epigenetiska modifieringarna är metylering av DNA och flera olika posttranslationella modifieringar av histonerna. Grundläggande kunskap om hur generna i vår arvsmassa uttrycks är avgörande för alla våra biologiska egenskaper. Kromatinstrukturen måste vara strikt reglerad för att våra celler skall vara normalt fungerande och regleringen av kromatinstrukturen påverkas av signalsubstanser, hormoner och andra regulatoriska proteiner. Hormonstörande ämnen i vår miljö kan påverka epigenetisk reglering av kromatinstrukturen och detta har kunnat kopplas till okontrollerat genuttryck och kraftig påverkan på egenskaper som fertilitet och sjukdomar som cancer. Epigenetiska störningar är också vanliga vid t.ex autoimmuna sjukdomar. Ökad kunskap om hur epigenetiska förändringar påverkar och reglerar kromatinstruktur och genuttryck i friska individer och vid olika sjukdomstillstånd är därför av central betydelse.

Göran Andersson har mer än 30 års forskningserfarenhet i molekylär genetik och genomik och har de senaste 10 åren studerat epigenetik och han använder husdjur som modelldjur för att förstå hur både genetiska och epigenetiska faktorer påverkar komplexa egenskaper hos friska och sjuka individer. Han kommer i sin föreläsning att ge en översikt om epigenetik och vilka centrala effekter reglering av epigenetisk modifiering har på genuttrycket och vilka effekter som kan uppkomma om genuttrycket störs vid olika sjukdomstillstånd.

Måndagen den 14 mars 2016
Årsmöte

 Samarbetet i Östersjöområdet – viktigare än någonsin.

Om erfarenheterna från Baltic University Programme och arbetet för en hållbar utveckling, demokrati och fredlig dialog och bättre miljö.

 

Lars Rydén, professor emer. vid Uppsala universitet, tidigare programdirektör vid Centrum för hållbar utveckling och ledare för Baltic University programme.

 

Baltic University Programme (Östersjöuniversitetet) är ett nätverk av mer än 200 universitet i 14 länder runt Östersjön som initierades vid Uppsala universitet för 25 år sedan i den historiska öppningen i relationerna i regionen efter det kalla krigets slut. Även om Östersjön självt var i fokus när vi startade, så handlar det sedan länge mer om länderna i regionen och hållbar utveckling. Utbildning har varit i centralt och ca 8000 studenter har årligen studerat kurser inom nätverket, men vi har också arbetat med forskning och praktiska projekt inte minst i samarbete med kommuner. Lars Rydén var initiativtagare och direktör för BUP från starten 1991 till 2007, men är fortfarande aktiv. I dag är samarbetet i regionen inriktat mot klimatmålen, utbildning för hållbar utveckling, EU:s östersjöstrategi och inte minst att värna om dialog snarare än konflikt efter det ryska angreppet mot Ukraina. Se vidare: www.balticuniv.uu.se

 

Måndagen den 1 februari 2016 kl. 19.00

Immunterapi – en blivande hörnsten i behandlingen av cancer

Alex Karlsson-Parra är överläkare vid Akademiska sjukhuset samt adjungerad professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet

Immunterapi mot cancer är ett hett spår just nu. Så hett att tidskriften Science utnämnde området till 2013 års främsta vetenskapliga genombrott. Stora kliniska framsteg är redan gjorda och allt fler förväntar sig att immunterapi inom en snar framtid kommer att bli en hörnsten i behandlingen av en lång rad cancersjukdomar.

Ett av problemen man nu lyckats tackla är immunförsvarets naturliga bromsmekanismer som finns till för att skydda kroppens normala celler från angrepp men som samtidigt leder till att immunförsvaret blir sämre på att avdöda canceromvandlande celler. Med så kallade immune checkpoint inhibitors (ICIs) kan man idag häva dessa bromsmekanismer och på så vis får immunförsvaret att effektivt angripa och döda cancerceller.

Efter övertygande kliniska Fas III studier finns redan nu flera olika ICIs godkända i Sverige för behandling av malignt melanom och icke-småcellig lungcancer.

Mycket talar för att effekten hos dessa ICIs kan förbättras ytterligare ifall man före eller samtidigt med denna behandling aktiverar immunsystemet med immunförstärkare, t.ex. tumör-specifika terapeutiska vaccin, enkelt uttryckt ” trycker på gasen samtidigt som man släpper bromsen”

Alex Karlsson-Parras forskningsgrupp har arbetat med att utveckla ett terapeutiskt vaccinkoncept där man har som målsättning att aktivera tumörspecifika dödarceller genom att injicera en immunförstärkare direkt in i tumören. Denna typ av immunförstärkare, bestående av aktiverade vita blodkroppar, s.k. dendritiska celler (INTUVAX) från friska blodgivare, har nu prövats på en grupp patienter med metastaserad njurcancer vid Akademiska sjukhuset i Uppsala med lovande resultat; majoriteten av patienterna uppvisar en kraftig infiltration av potentiellt tumöravdödande CD8+ T celler i tumören, remarkabla effekter har noterats hos några patienter som fått efterföljande standarbehandling, och klar tendens till förlängd medianöverlevnad jämfört med historiska data.

En europeisk multi-center studie (s.k. Fas II studie) som skall inkludera 90 patienter med metastaserad njurcancer har nyligen påbörjats. I denna studie skall man kombinera INTUVAX med ett standardläkemedel (Sutent) som har visat sig hämma vissa bromsmekanismer som finns i själva tumören. Den bakomliggande rationalen för denna kombinationsbehandling är alltså att INTUVAX ”trycker på gasen” och Sutent ”lättar på bromsen”. Dessutom planeras mindre kliniska studier (Fas I/II) på cancerpatienter där INTUVAX kommer att kombineras med någon av de tillgängliga (men dyra) checkpoint-inhibitorerna.

Måndagen den 7 december 2015

Varde ljus över griften: synkrotronstrålning belyser de äldsta fossila ryggradsdjuren

 

 

 

 

Per Ahlberg är professor i evolutionär organismbiologi vid Uppsala universitet.

Per Ahlbergs grupp vid Institutionen för organismbiologi, Uppsala universitet, är världsledande i användningen av synkrotronljustomografi för studier på de äldsta fossila ryggradsdjuren. Han kommer att berätta både om själva tekniken och om de enastående resultat den genererar – resultat som ger oss detaljerade biologiska insikter om anatomi och livshistoria för djur som levde för mer än 400 miljoner år sedan.

Måndagen den 19 oktober 2015

Om Sunni och Shia i islam

 

 

Muhammad Fazlhashemi är professor i islamisk teologi och filosofi vid Teologiska institutionen, Uppsala universitet.

 

Hur ska man förstå den tilltagande sekteristiska konflikten mellan de två huvudriktningarna inom islam; sunniter och shiiter? Är det ett uttryck för en religiös konflikt eller finns det andra förklaringsgrunder?

 

Måndagen 21 september 2015

Integritet – Vad är det och hur viktigt är det?

 

 

Professor Mats G Hansson är föreståndare för Centrum för forsknings- och bioetik (CRB) vid Uppsala universitet.

 

Fredag den 8 maj  kl. 16.00  (80-årsjubileum)

 

Hägerströms metafor, om rätten som en maskin.

 

 

Patricia Mindus är universitetslektor i praktisk filosofi vid filosofiska institutionen, Uppsala universitet

 

Den skandinaviska rättsrealismen i allmänhet och i synnerhet värdenihilismens fader, Axel Hägerström, är välkända för att ha liknat rätten vid ett maskineri. En del menar att det är en cynisk bild, en liknelse vi bör ta avstånd ifrån. Men hur ska vi förstå talet om rättsmaskineriet? Låt oss undersöka bildspråket utifrån insikten att metaforer är konceptuella kartor som går från ett mer konkret och lättförståeligt område (t.ex. maskinen) till ett mer abstrakt och komplext område (t.ex. rättssystemet). För att bättre förstå vad som menas med rättens maskineri kan vi börja med att se på vilka maskiner man syftade på för att föreslå en historiskt grundad läsning som inte behandlar vilket verktyg som helst som en maskin; och sedan försöka reda ut de olika betydelserna av bildspråket hos den svenske filosofen Axel Hägerström. Ändamålet är att avgöra under vilka omständigheter bildspråket är användbart och vilka funktioner i rättssystemet metaforen ger oss möjlighet att lyfta fram. Då vet vi också om metaforen är levande eller död.

 

Higgspartikeln upptäckt – Vadan och varthän?

Gunnar Ingelman är professor vid Institutionen för fysik och astronomi, Uppsala universitet, och forskar inom teoretisk partikelfysik med anknytning till experiment vid högenergiacceleratorer.

 

Upptäckten av Higgspartikeln på CERN 2012 var en stor triumf – inte bara för Englert och Higgs som året efter fick Nobelpriset för sin 1964 publicerade teori för hur partiklar får massa, utan även för den vetenskapliga metoden att formulera teorier baserad på matematik för att förstå Naturen och testa dem mot experimentella mätningar.

Genom att införa ett nytt kvantfält som ursprungligen masslösa partiklar växelverkar med får dessa sina observerade massor. Detta Higgsfält har ovanliga egenskaper, såsom att energin i fältet inte är lägst då fältstyrkan är noll utan har ett visst vakuumsförväntansvärde. Begreppet vakuum får därigenom en ny innebörd som det tillstånd som har lägst energi; något klassiskt ”tomrum” existerar inte eftersom det alltid ”bubblar” av kvantfluktuationer.

Vår nyvunna kunskap öppnar nya perspektiv för CERNs LHC, som i dagarna återstartar med högre energi och strålintensitet, och forskningen om det tidiga Universums utveckling. Jakten på ny fysik bortom den nu verifierade standardmodellen fortsätter med stora olösta gåtor gällande mörk materia och mörk energi, samt nya fundamentala principer i Naturen. För vägen framåt gäller – tänka fritt är stort, men mäta rätt är större.

 

 

2015-03-23 Årsmöte

 

Pythagoras sats, en källa till gamla insikter och nya problem.

 

 

Gunnar Berg är universitetslektor i matematik vid institutionen för matematik, Uppsala universitet

Pythagoras sats är tveklöst den mest kända satsen inom matematiken. Den har slna rötter i Babylon långt innan Pythagoras föddes och ligger till grunden för all avståndberäkning. Den har också, via studiet av pythagoreiska trippler, lett till problem om hela tal och jag tänker ta upp ett av dessa som dels fortfarande är olöst, dels har anknytning till ett av de berömda milleniumproblemen.
Pythagoras är mest känd som filosof och det finns slutligen anledning att fråga om vi inte står inför en våg av en ny ”neo-pythagoranism” där allt som existerar är en gigamtisk matematisk struktur.
Kort sagt: antiken lever.

 

 

2015-02-17

Probiotika, funkar det?

 

 

 

 

 

Stefan Roos är docent och forskar i gastrointestinal mikrobiologi vid Institutionen för mikrobiologi på SLU.

 

Under de senaste decennierna har förståelsen för mikroorganismerna i mag-tarmkanalens (tarmens mikrobiota) betydelse för vår hälsa ökat dramatiskt. Vi koloniseras under födseln och sammansättningen och aktiviteten av mikroberna kommer att förändras gradvis under de första två åren för att sedan vara mer stabil under resten av livet. Det fullt utvecklade ekosystemet kommer att innehålla 10 gånger fler bakterier än antalet celler i den individ de koloniserar och när det gäller antalet gener så är förhållandet 99:1. Man skulle kunna säga att bakterierna är en viktig del av oss och på så sätt har blivit en nödvändig del av en välfungerande organism. Till de viktigaste funktionerna hör formandet av immunförsvaret och att våra följeslagare i tarmen är en viktig del i skyddet mot sjukdomsframkallande mikroorganismer.

Laktobaciller är ett bakteriesläkte som koloniserar slemhinnor hos djur (inklusive människor) och de är talrika i mag-tarmkanalen. Man har under tusentals år konserverat och producerat livsmedel och foder med hjälp av dessa bakterier och under de senaste decennierna har man visat att intag av vissa specifika bakterier också kan påverka hälsan positivt hos människor och husdjur (s.k. probiotika). Bland annat kan de förhindra vissa typer av diarrésjukdomar och det finns indikationer på att de kan motverka inflammation i tarmen. Det kommersiella och vetenskapliga intresset för probiotika har ökat, men mycket återstår ännu att klarlägga för att förstå hur det fungerar.

Efter att ha gett en introduktion om betydelsen av tarmens mikrobiota kommer jag att ge en bakgrund till probiotika. Kliniska effekter kommer att diskuteras, men också att det finns en kommersiell sida som ibland lovar mer än man kan visa. Jag kommer även att försöka sia om hur området kommer att utvecklas i framtiden.

 

2015-01-26

Borgmästaren äter pizza med bestick:

Hur man lär datorn förstå språk

 

 

 

 

Joakim Nivre är professor i datorlingvistik vid i.nstitutionen för lingvistik och filologi, Uppsala universitet

 

Informationshantering på Internet har historiskt sett byggt på enkla metoder som exakt matchning av nyckelord i texter. Om man söker på ”grammatik”, hittar man de dokument som innehåller ”grammatik” (men kanske inte dem som innehåller ”grammatisk” eller ”syntax”). I takt med att de tekniska resurserna har förbättrats, har emellertid också användarnas krav skärpts och alltmer sofistikerade metoder har utvecklats för att med större precision tillgodose våra informationsbehov. En viktig pusselbit har då visat sig vara gammal hederlig satslösning, det vill säga att analysera meningar genom att ta ut satsdelar såsom predikat, subjekt och objekt. Detta är egentligen inte är särskilt förvånande när man tänker närmare på saken. Om en dator till exempel ska kunna svara på frågan ”Ska Microsoft köpa Nokia?”, räcker det inte med att den kan hitta dokument som innehåller orden ”Microsoft”, ”köpa” och ”Nokia”. Den måste också kunna avgöra huruvida ”Microsoft” är subjekt och ”Nokia” objekt till predikatet ”köpa”. (Dessutom måste den kunna avgöra huruvida texten i fråga är en trovärdig källa, men det är ett problem som vi lämnar därhän i detta föredrag.)

Så varför kan vi inte lära datorer att ta ut satsdelar på samma sätt som elever i skolan? Vad är det som sker? Någon ”köper”. Vem är det som köper? ”Nokia”. Och så vidare. Kruxet är att denna fråga-svar-metod förutsätter att eleven redan förstår innebörden i meningen ”Microsoft köper Nokia”. Och datorer förstår egentligen ingenting, mer än möjligen att meningen är en sekvens av tre enheter som vi kallar ”ord” och som i sin tur består av olika bokstäver. På något sätt måste vi därför ge datorn en möjlighet att känna igen återkommande mönster i språket, så att den kan lära sig att ”köper” är ett verb som ofta förekommer med subjekt och objekt. Om vi sedan ska använda den satslösande datorn i ett system för informationssökning på Internet, måste analysen dessutom gå med blixtens hastighet så att vi kan analysera miljarder dokument varje dag.

Med dagens språkteknologi är det tre väsentliga ingredienser som måste till för att lösa problemet. Den första är en stor samling av grammatiskt analyserade meningar, en s.k. trädbank. Den andra är ett sätt att bryta ned analysen i små steg som är så enkla att de kan utföras helt mekaniskt av en dator, dvs. en algoritm för satslösning. Det tredje är en statistisk modell för maskininlärning, som gör det möjligt för datorn att lära sig av exemplen i trädbanken. I detta föredrag kommer jag att beskriva dessa tre komponenter i tur och ordning och förklara hur vi med deras hjälp kan åstadkomma en rudimentär språkförståelse hos dagens datorer. Jag kommer också att säga något om vilka utmaningar som återstår och om hur vi försöker tackla dem inom språkteknologi.

 

 

2014-11-17

 

 

 

Stolpar i långa rader – järnålderns Gamla Uppsala

 

 

Jonas Wikborg är arkeolog vid SAU och biträdande projektledare inom OKB-projektet, ett samarbete mellan Riksantikvarieämbetets arkeologiska undersökningsverksamhet, Upplandsmuseet och Societas Archaeologica Upsaliensis (SAU).

Sedan 2012 genomför de tre institutionerna omfattande arkeologiska undersökningar inför omdragningen av järnvägen i Gamla Uppsala.

Under föregående år gjordes en överraskande upptäckt i Gamla Uppsala. Då påträffades två långa rader med rester efter forntida stolpar. Den längsta av stolpraderna mätte omkring 900 meter! Upptäckten, som har få paralleller i Skandinavien, gjordes i samband med de exploateringsarkeologiska undersökningarna inför en ny järnvägssträckning genom Gamla Uppsala.

I Gamla Uppsala finns en omfattande och komplex fornlämningsmiljö kring de så kallade kungshögarna vilka har spelat en central roll i äldre historieskrivning. Länge baserades forskningen om platsen på äldre skriftliga källor såsom Adam av Bremen och Snorre Sturlason. Förvånansvärt få arkeologiska undersökningar har gjorts i området, även om den äldsta kända gjordes redan på 1600-talet. På 2000-talet har dock omfattande arkeologiska undersökningar utförts i området vilket har resulterat i att vi nu har ett rikt arkeologiskt material från platsen.

Inledningsvis sammanfattas den sedan tidigare samlade kunskapen om platsen samt kompletteras med bl a resultat från de senaste årens forskningsundersökningar som utförts i området. Därefter presenteras en översikt över resultaten från de undersökningar som nu gjorts inför järnvägsbyggnationen. Avslutningsvis skall de ovan nämnda stolpraderna presenteras lite mer detaljerat samt relateras till den omgivande fornlämningsmiljön och uppgifter i den norröna litteraturen.

Läs mer på projektets hemsida: www.arkeologigamlauppsala.se

 

 

 

2014-10-13

 

Universitetsbibliotek i förändring?

 

 

 

 

Lars Burman är överbibliotekarie  vid Uppsala universitetsbibliotek

 

Uppsala universitetsbibliotek fyller 400 år 2020/21. Mycket har hänt under seklerna, men förändringarna inom biblioteksvärlden har nog aldrig varit så dramatiska som under de senaste tjugofem åren. Digitalisering har medfört helt nya möjligheter för forskaren och studenten, samtidigt som det äldre fysiska materialet på vissa områden behåller sin betydelse. Inom kulturarvsforskningen har till och med de äldre böckernas materialitet och proveniens fått helt ny aktualitet genom den digitala utvecklingen.

Bibliotekarieprofessionen har förändrats i grunden, och med fjärrtillgången till digitala resurser har biblioteksmiljöerna fått nya, viktiga och delvis annorlunda funktioner. Biblioteken förblir studie- och forskningsmiljöer, men de är också platser för andra slag av lärande  och för sociala möten. De är också platser där samlingarna och bibliotekspersonalens kompetens  kan aktualiseras  genom modern teknologi.

Lars Burman tillträdde som överbibliotekarie  vid Uppsala universitetsbibliotek hösten 2012. Dessförinnan verkade han som professor i litteraturvetenskap.  I föredraget berättar han – mot en historisk bakgrund – om framtidens utmaningar inom forskningsbiblioteken.  Ett av hans sätt att beskriva utvecklingen är ”same, same, but different!”

 

2014-09-15

 

 

Tjernobylolyckan och Sverige.

Bernt Jones är professor emeritus i klinisk kemi vid Sveriges Lantbruksuniversitet

 

Reaktor 4 vid det sovjetiska kärnkraftverket i Tjernobyl skakades av två explosioner kl. 01:24 lördagen 26 april 1986. Olyckan blev känd i omvärlden först på morgonen måndagen 28 april då skiftbyte gjordes på Forsmarks kärnkraftverk i Norduppland. Personal som kom in i Forsmark utlöste larm då de hade radioaktivt förorenade skor och kläder. Den brand som startades av explosionerna i Tjenobyl rasade i ca tio dagar och under tiden spreds radioaktivt material över stora delar av Europa. Delar av Skandinavien förorenades kraftigt av främst radioaktivt cesium då det första molnet med radioaktivt material passerade samtidigt som det regnade i området.
I Tjernobyls närområde, nuvarande Ukraina, Vitryssland och Ryssland, genomfördes under de första veckorna evakuering av befolkningen i de värst förorenade områdena, > 200 kBq/m2 av 137Cs. Föroreningen i detta närområde utgörs dock till stor del av 90Sr och andra mindre flyktiga delar av reaktorinnehållet. En tydlig medicinsk effekt i dessa områden är sköldkörtelkancer orsakad av olika kortlivade radioisotoper av jod, hos personer som var barn 1986.
De omedelbara effekterna på Sverige blev begränsade då stråldoser från moln och förorenad mark inte nådde kritiska nivåer för människor. En första akut åtgärd blev att kassera en begränsad mängd mjölk som blivit förorenad av radioaktivt jod som korna betat i sig från förorenat gräs. För att föhindra ytterligare förorening infördes betesförbud i de kraftigast förorenade områdena (U-, C-, X-, Z- oxh AC-län) så att djuren tvingades stå inne till sista veckan i juni i Z- och AC-län. En åtgärdsnivå på 300 Bq/kg av 137Cs i livsmedel beslutades vilket gjorde att restriktioner infördes för ren- och lammslakt. Under 1987 höjdes denna nivå till 1500Bq/kg för renkött, vilt och andra livmedel från naturen, t.ex. svamp. Ett stort antal renkroppar kasserades de första åren på grund av för höga halter 137Cs. Olika motåtgärder, ändrad slakttidpunkt, utfodring med rent foder m.m. har minskat antalet kassationer kraftigt. Men de år då mycket svamp finns i skogen kan renar, älgar och andra som gärna äter svamp få förhöjda mängder 137Cs i kroppen.

2014-03-31

 

 

 

 

 

 

I samband med årsmötet talade professor emeritus, Gunnar Ronquist över ämnet:

Blodets fascination genom tiderna

Gunnar Ronquist har verkat som överläkare i laboratoriemedicin  vid Akademiska sjukhuset i närmare 30 år

”Blod är en alldeles särskild vätska” skrev Goethe och cirkulerande blod är livsuppehållande för biljoner celler i vår kropp. ”Att vara vid sunda vätskor” är ett talesätt ursprunget ur den s.k. humoralpatologin och dess obalans, som hade ett fast grepp om människors sjukdoms-uppfattning från antiken till mitten av 1850-talet med åderlåtning som den strikt logiska terapeutiska konsekvensen. Modern forskning har lärt oss blodpigmentets (hemoglobins) molekylära struktur i detalj och syrgasens upptagande i röda blodkroppar i lungorna och dess avgivande till kroppens celler.

2014-02-24

         

 

 

 

 

 

Med anledning av att vi i Sverige kunnat åtnjuta 200 år av fred talade

Peter Wallensteen, senior professor i freds- och konfliktforskning, över ämnet

Fredsforskning, fred och fredsåret 2014

Fredsforskningen forskar om fred. Det finns en rad olika sätt att förstå fred och därmed också vad fredsforskningen bör ta upp. I detta föredrag reder professor Wallensteen ut begreppen, visar en del av den forskning som pågår och tillämpar detta på året 2014, som ju uppmärksammas särskilt i Uppsala som ett fredsår.

 

2014-02-03

 

 

 

 

Johan Gabrielsson, apotekare, FarmD samt professor i integrativ farmakologi

 talade under rubriken

Människan är inte en stor råtta.

Hur väljer man humana läkemedelsdoser?

Vad gör läkemedlen med kroppen och kroppen med läkemedlen?

Hur hanterar läkemedelsindustrin data från smådjur vid valet av den första humana dosen?

Föredraget är en odyssé över olika faktorer som ligger till grund för skattningen av humana

doser. LSD till elefanter, metadon och mitokondrier är några områden som han valde att berätta

om.

Läs sammanfattningen av hans föredrag.

2013-12-02

Måndagen den 2 december talade 

professor Mats Olsson över ämnet

Kolets kretslopp i naturen; antropogen påverkan och effekter på klimatet

Mats Olsson, civiljägmästare, PhD i markvetenskap, professor och ansvarig för en forskningsgruppmed fokus på biogeokemi och miljöanalys vid avdelningen för Biogeokemi-miljöanalys vid SLU,
Han är också adjungerad professor vid North Carolina State University i USA. Forskningen har omfattat ämnesområden som markkompaktering, markmikromorfologi, markförsurning, mineraljordens vittring och senast marken och skogsbrukets betydelse för utsläppen av växthusgaser. Mycket av forskningen och undervisningen har knutits till andra länder, t ex Mexiko, Laos, Vietnam och Etiopien. 

Föredraget fokuseras på kolflöden i samband med ekossystemens fotosyntes och respiration globalt såväl som i Sverige, samt hur människan interagerar med dessa flöden genom dels utsläpp av växthusgaser, dels påverkan på ekosystemen. Med växthusgaser avses i detta sammanhang koldioxid, metan och dikväveoxid.

Läs sammanfattningen av hans föredrag.

 2013-11-04

Måndagen den 4 november talade

docent Andreas Lindblad över ämnet 

Grafen – ett supermaterial?

Hur studerar vi material med stora forskningsanläggningar, och vad kan materialen användas till?

Andreas Lindblad, docent och forskare vid Inst. för kemi (Ångström) och Inst. för fysik och astronomi, Andreas kommer att presentera grafen, d.v.s. en väv av kolatomer som i idealfallet endast är en atom tjock, dess egenskaper och vad vi kommer att kunna använda dessa till. Han kommer att passa på att visa hur vi hoppas kunna använda det nya MAX IV-laboratoriet som byggs i Lund.
Hans specialintressen är materialanalys med röntgenbaserade metoder, atom- och molekylfysik samt undervisning och didaktik inom naturvetenskapliga ämnen. http://katalog.uu.se/empInfo/?id=N3-1414_1

Läs sammanfattningen av hans föredrag.

 

2013-04-22

Den 22 april kl. 19.00 talade professorn i svenska språket med inriktning mot sociolingvistik, Anna-Malin Karlsson,  över ämnet Tyst, talad och skriven kunskap, med underrubriken Om språkliga perspektiv, diskurser och makt i dagens arbetsliv.
Övriga uppgifter om Anna-Malin Karlsson kan fås via universitetets hemsida.

 

 

2013-03-11

I samband med föreningens årsmöte talade advokat Anders Frigell i ett angeläget ämne;

“Vittnespsykologi och dess praktiska tillämpning”.

Med utgångspunkt för det s.k. ”da Costa-fallet” talade advokat Frigell och ville genom sitt föredrag visa hur bristande kunskap i vittnespsykologi hos polis, åklagare, advokater och domstolar kan leda till felaktiga domar. Advokat Frigell hänvisade även till Uppsalaprofessorn Anders Agells engagemang i fallet. Se dennes hemsida. På den senare får man klicka sig vidare till ”Styckmordet”.

 

2013-01-29

 

Tisdagen den 29 januari 2013 talade överläkaren i plastikkirurgi Malin Hakelius om Operation Smile och berättade om sin verksamhet, under rubriken,

 ”Operation Smile – att arbeta i ”mänsklighetens” tjänst”.

För den som ytterligare vill sätta sig in Operation Smile hänvisar vi till deras hemsida www.operationsmile.se.

Verksamheten har dessutom dokumenterats i 3 program på TV4 under rubriken ”Drömmar om ett leende”.

 

2012-11-26

 

Den 26 november berättade professor Ingmar Messing, (Institutionen för mark och miljö, SLU),  om en ändlig resurs under rubriken ”Tillgången på åkermark – ett ökande konfliktområde?”.

För den den som vill informera sig ytterligare; läs

http://www.unt.se/debatt/rovdrift-pa-akermark-i-uppsala-1968732.aspx

 

2012-10-22

Den 22 oktober gästades föreningen av  universitetets rektor, Eva Åkesson, som gav en personlig redogörelse för Uppsala universitet Styrkor, Svagheter, Möjligheter och Hot.

 

 

2012-10-01

 

 

 

 

 

 

Den 1 oktober gästades vi av seismologen Reynir Bödvarsson som talade om aktiviteter på och under det tunna skal som vi alla lever på.

 

2012-08-11

 

 

 

 

 

Utflykt till Wij Trädgårdar, vid Ockelbo, den 11 augusti 2012.

Märta Ryde rapporterar.

Bussresan startade kl.8.00 från St. Eriks torg dit samtliga deltagare anlände mangrant exakt i tid. När vi närmade oss Björklinge påminde Lars Linder oss om den stora betydelsen och värdet av svensk folkmusik med bl.a. hänvisning till Gås Anders grav vid Björklinge kyrka.

Därefter gav undertecknad en kort historisk bakgrund till Wij Trädgårdar vars historia börjar 1598 då marken inköptes av prästen Sven Johansson- Bröms. 1649 bildades Wij Säteri och 1672 anlade sonsonen Sven Bröms järnbruket ”Ockelboverken”. Han byggde också upp första herrgårdsbyggnaden 1680. Hans dotter övertog ledningen av Ockelboverken 1707, vilka 1735 tillsammans med Säteriet övergick till hennes son i första giftet, Sven Cederström. 1793 såldes bruket till Mårten Bunge, som 1797 anlade ett manufakturverk för tillverkning av järn- och stålprodukter, som tidigare tillverkats för hand.1839 byggdes nya herrgården, som fortfarande står kvar och 1797 såldes bruket till: Kopparfors och Hofors AB.

1990 stängdes Kopparfors kontor på Wij Säteri och Wij Säteri AB bildades, vilket nu drivs av Ockelbo Kommun, lokala företag och privatpersoner. 2002 bildades Stiftelsen Wij Trädgårdar och trädgårdsmästaren, inspiratören Lars Krantz tillsattes som vVD. Till utvecklingen av Wij Trädgårdar från mitten av 1950 talet bidrog säkert dåvarande Säteriets förvaltare Gustav Höglund, som i samarbete med specialister på SLU, bl.a. vår styrelsemedlem Olle Norén, utvecklade skulltorkningstekniken, vilken kom att omfatta 40 000 st. torkar i Sverige. Gustav Höglunds hustru Barbro var mycket intresserad av trädgården och satte den i fint skick.

De nio olika anläggningar, som vi besökte under Lars Krantz engagerade guidetur, har tillkommit på initiativ av Lars Krantz i samarbete med flera välrenommerade trädgårdsarkitekter och duktiga lokala yrkesutövare, såsom snickare, stenhuggare och metallarbetare. De senare var till en början tveksamma inför arbetsuppgifterna, men blev snart medvetna om vilket fint resultat som uppnåddes och har sedan anlitats vid andra trädgårdsanläggningar världen över. Med stor dramatik berättade Lars Krantz om uppstarten för Wij Trädgårdar; att övertyga den lilla ortens kommunalanställda om framtidsutsikterna för de kostnadskrävande anläggningarna krävde sin man!

Bland anlitade trädgårdsarkitekter kan nämnas:

Ulf Nordfjäll som svarade för ”Skogens Trädgård” där entréerna utgörs av portaler av timrade väggar och tak av glas. Här finner man Heden, Klapperstensskogen, Tjärnen och Myren alla utsmyckade med olika former av trä kulisser. Helhetsintrycket blir en njutningsfull avkoppling och stimulans för sinnet.

Simon Irvine har svarat för ”Rosträdgården” som imponerar med en fin pergola i järn där olika rossorter klättrar ihop med klematis för att förlänga blomningssäsongen. Vidare har man utökat sortimentet av rosor genom okulerade rosor (”känsliga rosskott” har ”ympats” på rothalsen av tåliga rosor).

I ”Köksträdgården” kombinerar man grönsaker och blommor i varje rabatt för att förebygga skadeangrepp och få fylligare grönsaks rabatter.

Vid vårt besök hade man just färdigställt ”Eldtemplet” en värmepump för energigrödor som ingår i ett avtal med Gävle Energi om källmärkt förnybar el. från enbart vind, vatten och biomaterial. Satsningen stöds bl.a. NUTEK, Riksantikvarieämbetet och Skogs- och Lantbruks Akademin samt lokala aktörer.

Wij Trädgårdar genomgår fortlöpande utveckling, varvid nya tekniker ständigt utvecklas t.ex. hade man lyckats med att inplantera en ”Tallallé” med c:a 15 m. höga tallar vilket ingen av flera tillfrågade växtexpert trodde skulle kunna genomföras.

Efter guideturen intog vi en utsökt lunch i den trevliga miljön på Trädgårdens Hus, där vi kunde välja mellan Kummel, Pannbiff och Wokade grönsaker med bröd följt av kaffe med lustig bulle och en småkaka. Alla grönsaker kom från ”Köksträdgården”, således maximalt närodlade. Mätta och belåtna kunde vi sedan besöka de trädgårdar vi ville studera närmre, ett ”Jädraöl ”-bryggeri, ett snickeri samt Butik och handelsträdgård och en Konstnärsateljé där engelske konstnären Tony Warren visade sin konst bl.a. en replik av den tavla, som gavs som present till kronprinsessparet.

Under bussresan hem testade Lars Linder våra kunskaper i Sveriges Landskapsblommor, som var ganska goda, men när det övergick till landskapsdjuren gick det sämre.

 

 

 

2012-04-23

Professor Olle Matsson över ämnet och sin bok med samma namn:

En dos stryknin. Om gifter och giftmord i litteraturen.

 

 

Olle Matsson är professor i organisk kemi vid Institutionen för kemi – BMC.

Hans bok, med samma namn,  utkom på hösten 2012 på Atlantis förlag

 

 

 

 

2012-03-26

Professor Otto Cars talade över ämnet:

Antibiotikaresistens – konsekvensen av ett globalt självbedrägeri.
Otto Cars är professor i infektionssjukdomar vid Uppsala Universitet och chef  för det internationella nätverket ReAct-Action on Antibiotic Resistance ( www.reactgroup.org <http://www.reactgroup.org )

 

 

2012-02-06

Professorn i praktisk filosofi Folke Tersman
talade över ämnet:

 

Empiriska metoder inom etiken eller kan den moderna hjärnforskningen lära oss hur vi bör leva?

Filosofer har fått nya leksaker. På senare tid har flera filosofer intresserat sig för hur den moderna hjärnforskningens metoder skulle kunna användas för att kasta ljus över filosofiska frågor. Man har exempelvis studerat vilka processer i hjärnan som aktiveras när människor gör moraliska bedömningen. Resultaten anses inte bara ha relevans för deras orsaksbakgrund utan också för deras eventuella giltighet. Med andra ord, de antas inte bara ge ledtrådar till varför vi anser att vi bör handla på vissa sätt utan också till hur vi faktiskt bör handla. Syftet med mitt föredrag är att diskutera fruktbarheten och rimligheten i denna ansats.

Läs mer om Folke Tersman.

 

 

2011-11-21

Universitetslektor Helena Röcklinsberg

Talade över ämnet: Djurvälfärd, uppfödningsformer, lagstiftning – etiska reflektioner.

… det som speciellt intresserar mig är tvärvetenskapliga perspektiv och metoder inom etisk analys, relationen mellan naturvetenskap och etik liksom relationen mellan etisk teori och moralisk praxis. Häri ryms dels filosofiska frågor som dem om människors och djurs moraliska status, dels frågor om grunder och gränser för människans ansvarstagande i relation till andra faktorer såsom klimat eller global befolkningstillväxt, dels frågor om relationen mellan olika mer eller mindre empiriska forskningsfält och etik.

Citat från Helena Röcklinsberg hemsida – läs gärna mera.

 

 

 

2011-10-17

Professor Stenbjörn Styring

Talade över ämnet : Tanka från kranen – bränsle från solenergi och vatten. Artificiell fotosyntes..

 

Det finns ingen brist på energi i världen. Tvärtom. Energin finns i överflöd till hela jordens befolkning. Men vi måste lära oss att använda den på samma sätt som växterna gör. Det här säger Stenbjörn Styring, professor vid Uppsala universitet. Vad det handlar om är solenergin. Han och hans forskargrupp och flera världen över arbetar med att ta fram ett flytande bränsle som skulle ersätta dagens oljeberoende. Bränslet ska göras av bara sol och vatten. En framtidsvision som enligt Stenbjörn Styring kan bli verklighet redan inom tio år. Medtoden går ut på att härma fotosyntesen i växterna.

 

 

2011-09-05

Professor Iain Cameron:

Talade över ämnet: Folkrättens funktioner i en internationell rättsordning

 

 

 

 

 

 

 

2011-05-14

Utflykt till världsarvet Engelsbergs Bruk.