Tidigare aktiviteter

Föredrag och föredragshållare 1935–2025 återfinns här.

 

Tisdagen den 28 april 2026

Bernt Jones, professor emeritus i klinisk kemi vid Sveriges lantbruksuniversitet Ultuna:

Tjernobylolyckans orsaker och följdverkningar

Tjernobylolyckan startade i reaktor 4 kl. 01:23 den 26 april 1986. De bakomliggande orsakerna var reaktorns konstruktion och brister i personalens handhavande på grund av bristande utbildning. Reaktorhärden överhettades vilket ledde till brand och flera explosioner som förstörde härden och inneslutningen. Radioaktivt material spreds över stora delar av Europa vilket ledde till att svenska och finska myndigheter kunde informera världen vid lunchtid den 28 april att en reaktorolycka skett i norra Ukraina, vilket de sovjetiska myndigheterna bekräftade senare på kvällen.

De omedelbara effekterna blev att två personer dödades av explosionerna, 28 av akut strålsjuka och 180 000 evakuerades från närområdet. Det radioaktiva molnen spred sig över olika delar av Europa och över Sverige passerade de i samband med regn vilket gav bland de högsta föroreningsnivåerna utanför Sovjetunionen. Enligt beräkningar fick de östra delarna av Belarus 70 % av det totala nedfallet. En effekt av detta är att mer än 6000 personer, mest barn och unga, drabbats av sköldkörtelkancer (ca 20 st har dött).

Långsiktigt har begränsade arealer i Ryssland, Belarus och Ukraina blivit evakuerade för lång tid framöver på grund av höga föroreningsnivåer. I andra delar av Europa har föroreningarna gett upphov till restriktioner i användningen av vissa livsmedel. De flesta av dessa är nu upphävda, t.ex. den obligatoriska kontrollen av renkött i Sverige som upphörde i juni 2022. Att notera är att de föroreningsnivåer som medförde kassation av renkött (1500 Bq/kg) överträffades av nivåer som uppmättes efter kärnvapen proven i början av 1960-talet.

 

Tisdagen den 24 mars 2026

Arne Lowden, docent i psykologi vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet:

Vilken betydelse har ljuset för oss?

Hur ska man bli pigg, sova gott och bibehålla ett gott humör även under den mörka årstiden? Hur påverkar ljuset vår hälsa och välmående? Om det berättar Arne Lowden, som är sömn- och ljusspecialist med forskningsfokus på dygnsrytmer, ljusbeteende och sömn. Han delar med sig av kunskap och praktiska råd för att må bättre under den mörka årstiden. Det handlar om ljusets betydelse för sömn, energi och humör samt hur ljusterapi och rätt belysning kan användas i vardagen. Samt om hur vi påverkas av årstidernas skiftningar och vilka tips som finns för att optimera ljusintaget. Det är särskilt intressant för dig som spenderar mycket tid inomhus. Vi får en miniljusskola med insikter om ljusets roll i våra liv samt konkreta verktyg för att skapa en hälsosam ljusmiljö.

 

Tisdagen den 17 februari 2026

Pontus Folkesson, postdoktor vid Historiska institutionen, Stockholms universitet:

Kunskap, kärlek och karriär: Utbildning och social mobilitet under 1600-talet

Historiskt har skolor och utbildning fungerat som en språngbräda för social mobilitet, även under 1600-talet. Trots att 1600-talets samhälle präglades av ståndsskillnader, där hushållet starkt formade individens sociala status och livsvillkor, kunde en bondson ändå bli präst eller ämbetsman.
Projektet utforskar hur skolor möjliggjorde att övervinna sociala barriärer och främjade socialt avancemang. Tidigare forskning har ofta framställt skolan som en disciplinär institution som bevarade rådande hierarkier. I synnerhet med utgångspunkt i centralt framtagna skolordningar eller enskilda skoltyper under den senare delen av 1600-talet. I det här projektet undersöker Pontus Folkesson i stället förhållandet mellan skolor och social mobilitet i ett lokal- och socialhistoriskt perspektiv under under 1600-talet.

 

Tisdagen den 27 januari 2026

Bo Libert, agr. dr vid Sveriges lantbruksuniversitet:

Samarbete i Europa om miljön

ECE-konventionerna haft ett avgörande inflytande på EU:s miljölagstiftning. De har genom samarbete, transparens och gemensamt ansvar format dagens europeiska miljörätt.

Insikten om att miljöproblem kräver samarbete mellan stater har lett fram till dagens europeiska miljöskydd. Detta växte fram ur regionala miljökonventioner från FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE).
Starten blev 1960- och 1970-talens luftföroreningar, då surt regn väckte uppmärksamhet. Uppsala-forskaren Svante Odén spelade här en central roll. Han påvisade hur svavelutsläpp från Centraleuropa kunde färdas långa sträckor och till slut skada skogar och sjöar i Norden. Det ledde 1979 till en Luftkonvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar. Konventionen lade grunden för gemensamma europeiska åtgärder. Ett kemikalieutsläpp i Rhen 1986 visade behovet av internationella regler för att förebygga och hantera kriser, något som 1992 resulterade i Konventionen om gränsöverskridande effekter av industriolyckor. Espoo-konventionen från 1991 reglerar hur stater hanterar planerade verksamheter som kan påverka andra länders miljö. Med krav på miljökonsekvensbedömningar och samråd förebygger konventionen konflikter kring dammar, kärnkraftverk och stora industrier.
Med Aarhuskonventionen ökade medborgarnas rätt till information om, deltagande i och rättslig prövning av miljöskyddsfrågor medan vattenkonventionen reglerar samarbete kring gemensamma vattenresurser som Rhen, Donau och Elbe. Dessa samarbeten om miljön har inte skapats utan konflikter, men kriget i Ukraina visar hur snabbt goda samarbeten kan brytas sönder.

 

Måndagen den 8 december 2026

Mårten Palme, professor i nationalekonomi vid Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitetet:

Den ökade ojämlikheten i förväntad livslängd i Sverige 1962–2021

Mårten Palme och hans forskargrupp har sökt svar på tre huvudfrågor:
• Hur har ojämlikheten i hälsa – mätt som relationen mellan inkomst och förväntad livslängd – utvecklats i Sverige sedan början av 1960-talet?
• Vad är relationen mellan inkomstojämlikhet och ojämlikhet i hälsa?
• Vad är den kausala effekten av inkomst på hälsa?
I den empiriska analysen använder de data matchade från olika svenska administrativa register – främst dödsorsaksregistret och taxeringsregistren. Resultaten visar att skillnaderna i livslängd mellan de med högst och lägst inkomst har ökat kraftigt. För män ökade gapet från 3,5 år på 1960-talet till 10,9 år på 2010-talet. För kvinnor ökade skillnaden från 3,8 till 8,6 år mellan 1970- och 2010-talet. Det betyder att män med högst inkomst i dag lever över tio år längre än de med lägst inkomst. Trots att inkomstskillnaderna minskade och välfärden byggdes ut under 1960–1980-talet fortsatte livslängdsskillnaderna att öka. Studien visar också att skillnaderna i förebyggbara dödsfall före 75 års ålder har ökat mellan låg- och höginkomsttagare, vilket tyder på växande ojämlikheter i hälsorisker kopplade till livsstil.

 

Söndagen den 23 november 2025

Nittioårsjubileum med symposium och högtidsmiddag på Norrlands nation

Föredrag av Lars-Göran Johansson, Bo Rothstein, Oscar Simonson och Johan Carlson.

 

Tisdagen den 21 oktober 2025

Lars Holmberg, professor emeritus i cancerepidemiologi vid Uppsala universitet och King’s College London:

Utvecklingen av dagens bröstcancerkirurgi – en vetenskapshistorisk resa

Paradigmet för kirurgi för bröstcancer har förändrats från super-radikala stympande ingrepp till individanpassad minimal kirurgi i kombination med onkologisk behandling. För denna radikala omsvängning behövdes vetenskapliga studier som gav en ny förståelse av cancerns biologi och kliniska prövningar som kritiskt prövade gamla dogmer. Det krävdes även att vården i ökande grad såg till hela människans situation, hennes upplevelse och förmåga att läka. Förändringen tog över 100 år och var långt ifrån utan kontroverser. Föredraget tecknar huvuddragen i historien – som även speglar vad som skett i behandlingen av andra cancerformer.

 

Måndagen den 31 mars 2025 (årsmöte)

Marie Allen, professor vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet:

DNA-analyser av nya, gamla och kalla fall

Föreläsningen beskriver kriminaltekniska DNA-analyser, dess utmaningar och hur nya metoder kan bidra till att kunna lösa fler brott. Vi arbetar med metoder där DNA från cellernas mitokondrier analyseras, vilket ger hög känslighet eftersom det finns hundratals kopior av mitokondriellt DNA (mtDNA) i varje cell. Men vi använder ven variation hos DNA (s.k. markörer) som finns i cellkärnan. Vid analyser av kärn-DNA (nukleärt DNA, nDNA) används ett flertal markörer vilket ger DNA-profiler som i stor utsträckning särskiljer obesläktade individer. Med målet att förbättra kriminaltekniska DNA-analyser har vi vidareutvecklat flera metoder som bygger på olika molekylärbiologiska tekniker samt nästa generations sekvenseringsteknik, NGS.

Med de nya metoderna kan vi analysera mycket små mängder DNA, liksom skadat och nedbrutet DNA i brottsutredningar. De nya metoderna kan också användas för genetiska analyser av äldre material för att identifiera historiska personer. Som ett ultimat test för våra metoder har vi undersökt benprover från heliga Birgitta och hennes dotter Katarina, Nicolaus Copernicus och Karin Göring för att kunna påvisa eller avfärda identitet eller släktskap. Vi har även analyserat ännu äldre benmaterial i ett större samarbetsprojekt, där prover från vikingatida båtgravar funna på ön Salme i Estland har utvärderats för släktskap och utseende.

 

Måndagen den 24 februari 2025

Helge Rask Andersen, professor i experimentell otologi vid Institutionen för kirurgiska vetenskaper; Öron-, näs- och halssjukdomar, Uppsala universitet:

Vårt fantastiska hörselsinne – Att återskapa förlorad hörsel och varför krokodiler hör så bra

Det blir en berättelse om människans fantastiska hörselsinne och pågående forskning. Ett sensoriskt system som är så välanpassat för att ta emot och registrera speciellt de ljud som vi människor själva producerar genom vårt tal. Så känsligt för de svagaste ljuden men därigenom också så sårbart för akustisk överbelastning och de oljud som vi idag överöses med. Vad händer i våra öron när vi åldras och varför förlorar vi ofta hörsel? Kan det påverka kognition och utveckling av demens? Det blir en bildkavalkad av vårt vackra inneröra liksom övriga delar av vårt hörselsystem. Fantastiska framgångar har gjorts under de senaste åren när det gäller att återskapa förlorad hörsel. Dessa kliniska framgångar fortsätter idag med redan erhållna unika resultat genom avancerad genterapi. Varför drabbas inte krokodilerna av hörselförlust trots hög ålder. Lite om vår forskning kring detta i Uppsala presenteras liksom hur vi kanske kan lära oss av dem att ännu bättre återskapa människans hörsel.

 

 

Måndagen den 27 januari 2025

Neil Price, professor i arkeologi vid Institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet:

Ask och Emblas barn: på återbesök till vikingatiden

Vikingatiden, ca 750–1050, såg en aldrig tidigare skådad expansion av nordbor ut i den vidare världen, från östra Nordamerika till den asiatiska stäppen. Men i århundraden har vikingarna setts genom andras ögon, ofta förvrängda för att passa senare tiders preferenser. Inget av dessa anslag fångar de verkliga vikingarna, eller rikedomen och sofistikationen i deras kultur. Detta föredrag introducerar ett nytt försök att berätta historien om vikingarna på deras egna villkor: deras politik, deras kosmologi och religion, deras materiella värld. Vikingarna, som idag är kända för en stereotyp av maritimt våld, exporterade nya idéer, varor, teknologier och övertygelser till de länder de upptäckte och folken de mötte, och i processen blev de själva förändrade.

Neil Price är rådsprofessor i arkeologi vid Uppsala universitet, där han har också ansvar för den nya Centre for the World in the Viking Age, ett nationellt excellenscenter med finansiering från Vetenskapsrådet. Neil är specialist på vikingatiden och fornnordisk religion och hans publikationer har getts ut på 22 språk. Han medverkar också flitigt som konsult för historiska dokumentärer, tv-serier och filmer, bland annat The Northman 2022.

Comments are closed.